Kebabkrav i Europa – ett land kan få ensamrätt

2025 07 29

Turkiet kräver ensamrätt på “dönerkebab”.

Frågan har tagit sig hela vägen upp till EU som till hösten väntas fatta beslut i frågan.

Om unionen säger ja till kravet skulle ordet “dönerkebab” bli registrerat och få samma skyddande EU-status som exempelvis Serranoskinka från Spanien eller napolitansk pizza, rapporterar bland annat Euronews och The Guardian.

Eller för den sakens skull skånsk spettkaka eller Frankrikes champagne.

Det turkiska kravet har fått Tyskland, där dönerkebaben är omåttligt populär, att vakna till liv.

Berlin har överklagat Ankaras försök till ensamrätt.

– Tyskland menar att detta skulle skapa stora byråkratiska hinder och driva upp priset på landets mest populära mellanmål, skriver The Guardian.

Grönsakerna kan stoppas

Även i svenska medier får frågan nu uppmärksamhet. För närvarande lyssnar EU-kommissionen in de olika parternas argument, skriver SvD på tisdagen.

Skulle Turkiet få ensamrätt på begreppet skulle det även kunna påverka hur en “dönerkebab” får tillredas och smaka.

– Om Ankaras ansökan godkänns får bara nötkött och lamm som skurits horisontellt i skivor med en tjocklek på 3-5 millimeter säljas som döner, uppger The Guardian.

– För kycklingversionen tillåts något tjockare skivor, medan färs helt förbjuds.

Dessutom skulle grönsaker, kalkon och viss kalvlebab kunna förbjudas i maträtten om Turkiet får rätt, eftersom de inte specifikt nämns i landets ansökan, uppger Euronews.

"Kebaben tillhör Tyskland"

Tyskland har tidigare uttryckt förvåning över det turkiska kravet.

Maträtten kom till Tyskland via turkiska invandrare till Berlin på 1970-talet och serverades då i pitabröd och med justerat recept för att passa tyskarna.

– Kebaben är en del av Tyskland, och mångfalden i dess tillagningsmetoder återspeglar mångfalden i vårt land. Detta måste bevaras. I de många anhängarnas intresse i Tyskland är vi fast beslutna att se till att dönerkebaben kan förbli som den tillagas och äts här, framhåller det tyska livsmedels- och jordbruksdepartementet till AP.

– Kebaben tillhör Tyskland. Alla borde få bestämma själva hur den tillagas och äts här. Det behövs inga riktlinjer från Ankara, har den tyska före detta jordbruksministern Cem Özdemir tidigare framhållit.

EU väntas fatta beslut i frågan senare i år, kanske redan i höst.

Turkiet ansökte om EU-medlemskap 1987 och blev kandidatland till EU 1999. Processen för medlemskap är idag mer eller mindre helt avstannad.

Foto: Takeaway resp Francisco De Legarreta C.

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

  • Elområde Luleå SE 1
  • Elområde Sundsvall SE 2
  • Elområde Stockholm SE 3
  • Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen