Tidöbudgeten föreslås läggas fram om regeringsbildningen drar ut på tiden.

Tanken är att budgetmotionen ska innehålla ny konkret politik och tydligt skilja sig från en stram övergångsbudget.

– Det är viktigt att vi gör det som är möjligt. Kan vi få igenom en budget som är tydlig, borgerlig, som har starka inslag av Liberalernas politik tycker jag att vi ska göra det gemensamt, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson till Di.

Sverigedemokraternas ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt uppger i ett uttalande till samma tidning att SD:s prioriteringar handlar om en fortsatt utbyggnad av kriminalvården och sänkta bränsleskatter.

Nu hoppar även Kristdemokraterna på tåget.

Partiets ekonomiskpolitiske talesperson Hans Eklind öppnar för att gå fram med en gemensam budgetmotion – förutsatt att KD får tillräckligt stort genomslag för sin politik, rapporterar Di.

– Välfärdens kärna kommer först. Det har ju varit centralt budskap för oss under hela valrörelsen, säger Eklind till tidningen.

Läs mer: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren” 

Planen: Köra över Socialdemokraterna

Moderaterna har inte kommenterat den föreslagna budgetoffensiven.

Enligt källor till SvD är dock M redo att kroka arm med övriga Tidöpartier.

– I första hand är det en blågul majoritetsbudget, som vi inte gett upp hoppet om, men i andra hand ska vi få så stort genomslag för moderat politik som möjligt. Man tänker också att det finns ett läge där Centerpartiet väljer borgerlig politik framför att släppa fram V-ministrar, säger en M-källa till tidningen.

Enligt uppgifterna bedömer Moderaterna att C och V inte kommer kunna enas om den ekonomiska politiken. I ett sådant läge räknar M-ledningen med att en borgerlig budget kan få stöd av en majoritet i riksdagen.

– Det tydliggör att Centerpartiet vill stoppa skattehöjningar, stärkt äganderätt för skogsägande och att de gått till val på ett antal saker – som vi kan ge dem. Röstar de nej har de bekänt färg, säger källan till SvD.

Läs också: Natos artikel 5 kan aktiveras – EU-topp bekräftar

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det framhåller Länsförsäkringars chefsekonomen Alexandra Stråberg.

För det första pekar hon på risken för kraftigt stigande bränslepriser. Regeringens tillfälliga skattesänkningar på bränsle löper ut, samtidigt som kriget i Mellanöstern fortsätter att påverka de globala energimarknaderna.

– Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Stråberg till TV4.

Andra smällen

För det andra pekar Stråberg på att räntorna väntas stiga under hösten och vintern.

Riksbanken räknar med att styrräntan kan börja höjas under året.  

–  Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer direktionen att höjningarna av räntan inleds i år, framhöll centralbanken i sitt senaste penningpolitiska beslut från september.

Tredje smällen

För det tredje pekar Stråberg på att elpriserna väntas bli ovanligt höga under hösten och vintern.

Enligt en prognos från elbolaget Bixia beräknas elpriserna i genomsnitt bli mer än dubbelt så höga under hösten jämfört med 2025.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre under motsvarande period i fjol.

Läs mer: Coop stänger butiker

Här är hushållens räddningsplanka

Elpriserna påverkas både av ett osäkert omvärldsläge och ett elsystem som i hög utsträckning är beroende av väderförhållanden.  

Alexandra Stråberg konstaterar att prisökningar på både olja och gas också pressar upp efterfrågan på el.  

Enligt chefsekonomen finns det dock en faktor som kan dämpa prischocken.    

– Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger hon till TV4.

Läs också: Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge 

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen