KD och SD går fram med förslag för att sänka dieselpriset

2022 01 27

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kräver sänkt dieselpris och de båda partierna föreslår nu liknande åtgärder för att få ner priset.

Ebba Bush och Jimmie Åkesson vill att Sveriges riksdag agerar snarast för att sänka bränslepriset.

Busch (KD) vill sänka med 3 kronor

– Sveriges bönder har det tufft och behöver långsiktigt bättre förutsättningar. Stigande priser på råvaror och kraftiga ökningar av bränslepriset har dragit åt snaran runt lantbrukets ekonomi, framför Ebba Busch som vill att dieselpriset sänks med 3 kronor litern.

SD håller med

Sverigedemokraterna vill gå i samma riktning.

– Ett dieselpris på 21 kr är inte acceptabelt, framhåller SD på sin Facebooksida och SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen förklarar att det rådande läget slår hårt mot näringslivet.

Extrem situation

– Vi har en extrem situation för flera branscher i dag med kraftiga kostnadsökningar på råvaror. Den råvara som står ut i Sverige jämfört med grannländer och Europa är diesel, säger han enligt SvD.

Vill minska reduktionsplikten

Både KD och SD vill få ner priset genom att sänka kraven på inblandning av förnybart bränsle i dieseln. Satsningen på mer förnybart bränsle i bensin kallas för reduktionsplikt. Syftet är att minska utsläppen i naturen.

Dyrare än klimatfarliga bränslen

Vid årsskiftet höjdes kravet på att förnybara biodrivmedel ska blandas i bränslet och eftersom biodrivmedel är dyrare än de klimatfarliga fossila bränslena så ökar priserna, förklarar DN.

Vill även sänka skatten

Förutom sänkt dieselpris med 3 kronor litern genom minskad inblandning av förnybart bränsle vill KD sänka drivmedelsskatten med 50 öre litern.

För svenska bönder

– Kristdemokraterna går nu fram skarpt i riksdagen med vårt förslag om att kraftigt sänka dieselpriset. Svenska bönder behöver inte bara kortsiktigt akut stöd. Det svenska lantbruket behöver och förtjänar långsiktiga förutsättningar, anser Ebba Busch.

SD öppnar för samtal

KD säger samtidigt ja till Centerns förslag om ett stöd till svenskt lantbruk på 1 miljard kronor.

SD håller öppet för samtal med andra partier och anser inte att reduktionsplikten som sådan är en dålig idé. Martin Kinnunen (SD) betonar att partiet är öppet att lyssna på förslag från andra partier.

Text: Redaktionen

Bild: Y. Yamkasikorn

JUST NU: Dags för plan B – Macron ger besked om Ukraina

2025 11 26

Inom EU råder febrilt arbete för att ta fram en plan B för Ukraina.

Vid ett toppmöte inom EU för några veckor sedan var en av de stora frågorna hur unionen kan fortsätta att stödja Ukraina.

Många av unionens medlemmar, inklusive Sverige, drev förslaget att använda frysta ryska tillgångar för att stödja den ukrainska ekonomin.

Ett förslag som mötte starkt motstånd, främst av Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Nytt förslag

Ukrainas ekonomi blöder och när nu nya fredssamtal eventuellt närmar sig behöver det krigshärjade landet EU i ryggen.

Nu kan ett nytt förslag närma sig, en plan B, för hur EU ska kunna stödja den ukrainska ekonomin, i alla fall tillfälligt.

– Tjänstemän inom EU överväger ett lån för att hjälpa Kiev att hålla sig flytande om de inte kan komma överens om att använda Moskvas frusna statliga tillgångar i tid, uppger Politco.

Sändebud sammanträdde

Under gårdagen sammanträdde flera EU-länder för att diskutera de olika alternativen.

Under mötet pressade flera länder, exempelvis Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg, EU-kommissionen att snabbt arbeta fram ett nytt förslag för att hjälpa till att finansiera Ukrainas kamp.

– Kommissionen är mycket medveten om behovet av att snabbt få en lösning på plats, och Kiev varnar för att de riskerar att få slut på pengar under de första månaderna av nästa år, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Macron och von der Leyen ger besked

Efter mötet lät också Frankrikes president Emmanuel Macron meddela att en lösning kommer presenteras de närmaste dagarna.

– EU kommer att slutföra en lösning inom de närmaste dagarna som kommer att säkra finansiering för Ukraina, säger han.

Också EU-toppen Ursula von der Leyen framhåller att det är skyndsamt att ta fram ett nytt stöd till Ukraina, och utesluter inte att ryska tillgångar trots allt kan användas.

– Vi måste stödja Ukraina. Vi har åtagit oss att täcka Ukrainas ekonomiska behov under 2026 och 2027, säger hon, rapporterar Reuters.

– Detta inkluderar en option på ryska tillgångar.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen