Katastrofsiffror för Putin

2023 10 22

Brittisk underrättelsetjänst har uppdaterat siffrorna över hur många i Rysslands armé som förlorat livet eller skadats i Putins olagliga anfallskrig mot grannlandet Ukraina.

Dödsugnar

Det handlar om enormt höga nivåer som vittnar om stora förluster och motgångar för den ryska diktaturen.

– Ryssland har sannolikt drabbats av upp till 480 000 soldater som har dödats eller skadats i kriget.

Det uppger underrättelsetjänsten enligt Insider.

Putins armé har utsatt inte bara sina soldater utan även deras efterlevande för en fruktansvärd hantering och lidande.

Vittnen har berättat att stupade soldater inte skickas hem till sina anhöriga som därmed berövas möjligheten till en anständig begravning.

Istället bränns många kroppar i särskilda dödsugnar som finns utplacerade på krigsfältet.

Tvingas tillbaka

De 480 000 offren delas upp i två kategorier.

– Upp till 190 000 som har dödats eller skadats permanent.

– Och upp till 290 000 soldater som beskrivs som tillfälligt skadade, rapporterar Insider.

Ryska regimen tvingar många skadade soldater att återgå till slagfältet mot deras vilja.

– Det är desperata försök att förnya armén.

Egentligen ännu värre

De egentliga ryska döds- och skadesiffrorna är emellertid mycket högre. Orsaken är att vare sig Wagnersoldaterna eller alla ryska fångar som släppts ur fängelserna för att mörda ukrainare på slagfältet räknas med i de kalkyler som brittiska underrättelsetjänsten sammanställt.

90 procentig ökning

Dessutom har läget för den ryska diktaturens armé försämrats kraftigt de senaste veckorna.

– Striderna i Avdiivka, en ort i sydöstra Ukraina, har lett till en uppgång på 90 procent avseende ryska soldater som dödats eller skadats.

Ryssarna har samtidigt förlorat stora mängder stridsmaterial men bara erövrat marginella landområden.

Ukrainas sida

Ukraina har å sin sida förlorat 70 000 soldater som har dödats respektive upp till 120 000 som har skadats.

– En chockerande andel av Ukrainas soldater har tvingats amputera kroppsdelar.

– Till stor del på grund av Rysslands användande av minor och artilleri, uppger Insider.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen