KÄRNKRAFT: Stor framgång för M-KD-SD-L i dag

2022 07 22

Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna fick en stor framgång i kärnkraftsfrågan i dag.

De fyra partierna som inför valet utmanar den nuvarande S-regeringen som i nuläget stöds av Centern, Vänstern och Miljöpartiet vann en omröstning om Sveriges linje avseende EU:s framtida kärnkraftspolitik.

I stället för Putinregimens gas

Frågan gäller vad Sveriges ska ha för uppfattning och linje när det gäller Europeiska Unionens satsning på hur man ska klara energiförsörjningen samtidigt som man gör sig av med beroendet av Putinregimens ryska gas.

– Sverige ska driva på för att andra länder i EU inte stänger sina kärnkraftverk, rapporterar Sveriges Radio och orsaken till den linjen är att M-KD-SD-L drev den linjen vid dagens EU-nämnd.

Och de fyra högerpartierna vann omröstningen mot de andra partierna.

Sverige ska hjälpa andra

Dessutom fick M-KD-SD-L igenom ytterligare framgångar i dagens beslut om EU:s framtida energipolitik.

– Skulle ett medlemsland behöva hjälp med fortsatt drift av kärnreaktorer så ska regeringen se till att svenska myndigheter samordnar det stödet, uppger SR.

Det kärnkraftsvänliga beslutet som fattades i dag utgör Sveriges inställning till vad EU-kommissionen ska ha för inriktning i frågan.

Framgång för M-KD-SD-L

Framgången för Ulf Kristersson och hans tre samarbetspartier reflekterar att det finns en politisk majoritet i Sverige som är tydligt positiv till en utökning av kärnkraften.

De fyra partierna gläds över framgången.

– Vårt förslag som också blev beslutat är betydligt mer långtgående än regeringens förslag, säger riksdagsledamot Bengt Eliasson som är Liberalernas ledamot i EU-nämnden.

– Det innebär de facto att inte lägga ned mer kärnkraft och att i möjligaste mån också driva de reaktorer vidare som håller på att stängas ned, säger han till SR.

Sol- och vindenergi

M-KD-SD-L-förslaget som i och med omröstningen i dag även är Sveriges linje innehåller bland annat följande:

- Sverige ska stödja andra EU-länder som önskar hjälp med att fortsatt drift av sin kärnkraft.

- EU-länder som nyligen stängt kärnreaktorer uppmanas att snarast öppna upp dem igen.

- EU behöver öka insatserna för att ersätta rysk gas med andra energislag.

M-KD-SD-L vill att EU står för lika höga ambitioner när det gäller nya satsningar på kärnkraften som man gör avseende solenergi och vindenergi.

Valet i höst avgör

– Vi behöver vara tuffare och kan inte föra en naiv politik i det här krisartade läget där Europa riskerar att stå utan uppvärmning och elförsörjning till vintern, Bengt Eliasson (L).

SR framhåller att regeringen inte är bunden att gå på den linje som EU-nämnden röstat fram men att stor hänsyn ändå i regel tas till EU-nämndens beslut.

Allra viktigast när det gäller den linje Sverige kommer att driva framöver gällande EU:s politik i kärnkraftsfrågan är dock vilket regeringsalternativ som vinner valet i september.

Läs mer här om dagens möte i EU-nämnden som blev en framgång för M-KD-SD-L-sidan.

Foto: Kristdemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen