Känd skådespelare åtalas – skrek dödshot åt kafépersonal

2024 07 08

En svensk skådespelare har hotat att döda kafépersonal.

Det var i Stockholm som incidenten skedde mot slutet av förra året.

Skådespelaren befann sig vid ett kafé och frågade personalen om han kunde få använda toaletten.

Personalen nekade eftersom kaféet var på väg att stänga, vilket ledde till att skådespelare blev mycket arg.

Det rapporterar TV4.

Riktade mordhot

Skådespelaren hotade att misshandla och mörda personen.

Han ska bland annat ha skrikit "jag ska misshandla dig” och ”jag ska slå ihjäl dig”.

Mannen förnekar brott, och menar att man gör en höna av en fjäder.

Mannen åtalas

Ett vittne befann sig på platsen och efter en polisundersökning framgår nu att mannen åtalas för olaga hot.

I uppgifterna som finns tillgängliga framgår inte vem personen är, annat än att det rör sig om en känd manlig skådespelare i 60-årsåldern.

Så arbetar polisen

Polisen arbetar med att utreda olaga hot på olika sätt.

– Polisen utreder olaga hot genom att förhöra de inblandade parterna och vittnena. Ofta står ord mot ord. Sparade uppgifter som exempelvis mejl och sms kan då vara bra bevismaterial.

– För att hotet ska bli straffbart krävs att gärningspersonen, den som utför brottet, lyfter vapen eller på annat sätt hotar med en brottslig gärning. Hotet är menat att framkalla allvarlig fruktan hos den utsatta för sin egen eller någon annans säkerhet.

Har minskat

Enligt Brå, Brottsförebyggande rådet, så minskar anmälningarna om hot i Sverige.

– I Nationella trygghetsundersökningen NTU uppger 7,7 procent av befolkningen 16–84 år att de utsattes för hot under 2022, vilket skulle motsvara cirka 639 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen.

– Det är på ungefär samma nivå som 2021, 7,8 procent. Under perioden 2007–2014 var andelen utsatta för hot relativt oförändrad. Därefter visar resultaten på en uppåtgående trend från 2015–2019, men har efter det minskat.

– Av männen i befolkningen 16–84 år är det 7,8 procent som uppger att de utsattes för hot 2022, vilket är en liten minskning sedan 2021, då motsvarande andel var 8,0 procent.

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Nordkoreaner i Ukraina vädjar

2025 11 02

Nordkoreanska krigsfångar i Ukraina kommer nu med en vädjan.

Diktaturen Nordkorea har skickat stridande soldater till Putins krig i Ukraina.

Några av dem har tagits som krigsfångar av den ukrainska militären.

Nu riktar nordkoreanerna en vädjan – till Sydkorea.

Vädjar till Sydkorea

Två nordkoreanska krigsfångar i Ukraina vädjar om att få bo i Sydkorea, rapporterar Kyiv Post.

Vädjan har framförts i samband med att den sydkoreanska människorättsorganisationen Gyeore-eol Nation United har spelat in en dokumentärfilm där nordkoreanerna har intervjuats.

– De vädjade till intervjuaren att lova att hon skulle återvända för att ta med dem till söder, säger Jang Se-yul, chef för organisationen och själv nordkoreansk avhoppare, enligt tidningen.

– Vi visade dem videomeddelanden och brev från nordkoreanska avhoppare för att ge dem hopp, tillägger Jang Se-yul.

Den nordkoreanska regimen har uppmanat sina soldater att hellre ta livet av sig än att låta sig tas som krigsfångar.

LÄS OCKSÅ: Militär hotar Ryssland med omfattande "blackout"

”Skulle vara dödsdom”

Enligt Sydkorea skulle det ”i princip vara en dödsdom” att skicka tillbaka soldaterna till Nordkorea.

De nordkoreanska krigsfångarna har vittnat om att de har sett sina kamrater ta livet av sig med hjälp av granater när de blivit skadade, uppger den sydkoreanska politikern Yu Yong-weon, som har träffat fångarna.

Sydkorea ser alla koreaner som medborgare – även de som kommer från Nordkorea, enligt tidningen. Därför har nordkoreaner möjlighet att hoppa av till syd.

2 000 döda

Nordkoreas diktator Kim Jong-un skickade runt 10 000 soldater till Putins krig under 2024, vilket var ett sätt för regimen att stärka sina band till Ryssland.

Runt 2 000 av de nordkoreanska soldaterna tros ha dött i strid.

Diktatorn Kim Jong-un har träffat anhöriga till dödade soldater och sagt sig känna medlidande.

Men den nordkoreanska regimen tolererar alltså inte soldater som tagits som krigsfångar, vilket är ett av skälen till att nordkoreanska krigsfångar vädjar om att få komma till Sydkorea.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Text: Redaktionen

Oväntat larm om svenska Visakort

2025 11 02

Nu kommer en varning om svenska Visakort.

Säkerheten är av avgörande vikt när det gäller Visakort och andra betalkort.

Nu kommer larm om att svenska betalkort är extra eftertraktade – på illegala marknader.

Svenska betalkort eftertraktade

Svenska Visakort och andra betalkort är bland de mest eftertraktade i Europa på digitala marknadsplatser där kortuppgifter säljs.

Ett stulet svenskt betalkort kostar i snitt ungefär 8,74 euro, vilket motsvarar cirka 95 kronor, på marknadsplatser på dark web, rapporterar NordVPN.

Svenska stulna betalkort är dyrare än genomsnittet i Europa, uppger företaget.

På dark webs marknadsplatser kan man köpa stulna kortuppgifter, inklusive korthållarens namn, adress och e-post.

– På större marknadsplatser säljs stulna kort ofta för låga summor och kan bli liggande aktiva under lång tid, säger NordVPN:s cybersäkerhetsexpert Adrianus Warmenhoven i ett uttalande.

– För en relativt liten kostnad får kriminella tillgång till betalningsuppgifter som enkelt kan användas för bedrägerier, kontokapningar och obehöriga transaktioner, varnar han.

LÄS OCKSÅ: Nytt betalsätt i Sverige - hyllas stort

Gör så här för att skydda dig

Priset för ett svenskt betalkort har ökat med hela 42 procent på två år, vilket visar att de svenska kortuppgifterna är extra eftertraktade.

– Tillgång, efterfrågan och strikta regleringar avgör priset. Kort från länder med låg tillgång och starka bedrägerikontroller är dyrare, medan marknader med stort utbud pressar priserna och gör stulna kort lättare att omsätta, säger Adrianus Warmenhoven.

NordVPN uppmanar människor att vidta flera åtgärder för att stärka sin digitala säkerhet och skydda sina kortuppgifter.

Man uppmanas bland annat att hålla koll på sina konton och regelbundet gå igenom bank- och korttransaktioner, samt aktivera aviseringar i realtid.

Dessutom är det viktigt att använda starka och unika lösenord, och man bör även undvika att spara lösenord i webbläsaren.

Andra tips är att aktivera multifaktorautentisering samt att använda verktyg som varnar för om ens personliga uppgifter (exempelvis e-post) dyker upp på dark web.

LÄS OCKSÅ: Stor förändring för kortköp - gäller hela Sverige

Foto: CardMaprNl

Text: Redaktionen