KAMPANJER: Trollen som gör allt för att störa

2022 11 07

Det amerikanska mellanårsvalet ser, som väntat, ut att bli en historia som påverkas av både de demokratiska och republikanska partierna, men också påverkanskampanjer från ryska trollfabriker.

Det framkommer från amerikanska analytiker som synat läget inför tisdagens val.

Målet: Att sprida osäkerhet och misstro. Dels kring det amerikanska valsystemet. Dels ha åsikter kring USA:s stöd till Ukraina.

Vill få stopp på Ukrainastöd

– Det är tydligt att de försöker få dem att kapa stödet och pengarna till Ukraina, säger Alex Plitsas, tidigare Pentagonmedarbetare som nu arbetar för techbolaget Providence Consulting Group, till New York Times.

Det amerikanska mellanårsvalet ska ge besked kring hur den amerikanska väljarkåren uppfattar att nuvarande president Joe Biden, demokraterna, har skött sig sedan valet 2020, men också ett besked kring hur republikanerna har skött sin oppositionspolitik.

Externa kampanjer vill störa

Men det är alltså långt ifrån bara inrikesrelaterade fenomen som påverkar valresultaten i senaten och representanthuset. Det är också externa kampanjer från ryssrelaterade sociala medier-konton.

De utger sig helt sonika för att vara ilskna amerikaner som tar duster på sociala medier-plattformar. Deras måltavlor: Demokratiska politiker i de stater där senatsvalet enligt opinionsundersökningarna är ytterst jämnt.

Men också i andra stater och med andra tillvägagångssätt:

– Misstänkta ryska agenter har använt högerextrema mediaplattformar för att nedvärdera demokratiska kandidater i Georgia, New York, Ohio och Pennsylvania i ett förnyat försök att påverka väljarna, har privata forskare poängterat, enligt CNN.

Rekommendationer från FBI och CISA

För att om möjligt hindra yttre påverkan har den amerikanska säkerhetspolisen FBI och CISA, Sybersäkerhets- och infrastrukturmyndigheten, gått ut med rekommendationer inför morgondagens val.

På sin hemsida, cisa.gov, kommer man med elva punkter för amerikanerna att tänka på inför valet. Bland annat rekommenderar man dem att vad gäller registrering inför valet och själva röstprocessen och de efterföljande resultaten, endast lita på officiella representanter för de statliga och lokala valmyndigheterna.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen