Kaffet flödar i Sverige – en yrkesgrupp dricker mer än alla andra

2024 11 22

I snitt dricker svenska folket nästan 12 miljoner koppar kaffe varje arbetsdag.

Det motsvarar 59 koppar per arbetsvecka och tre miljarder koppar om året.

Eller enkelt uttryckt – 2,2 koppar per person när man är på jobbet.

– Kaffet har haft en central plats under lång tid och med närmare tre miljarder koppar om året står det klart att drycken är en viktig del av vår vardag. Det gäller inte minst under arbetsveckan där vi kan behöva lite extra fokus och energi, säger Peter Jönsson, smakchef på Beans in Cup.

– Svenskarna ser dessutom kaffemaskinen som något mer än en plats att hämta dryck från – den har en större roll på arbetsplatsen.

Chefer dricker mest

Siffrorna framgår i en ny Sifo-undersökning som kaffeföretaget beställt.

Där framgår det också att en yrkesgrupp dricker mer kaffe än alla andra – chefer inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer.

Cheferna dricker i snitt 3,2 koppar per arbetsdag.

– Kaffekulturen skiljer sig beroende på yrkesroll och arbetsplats. Att ha ett kontorsjobb kan exempelvis göra kaffet mer lättillgängligt för den anställde och dessutom kan tiderna för fikarast vara mer flexibla, säger Peter Jönsson i samma pressmeddelande.

– Oavsett vilken arbetsplats vi befinner oss på bidrar kaffe till en social stund och tid för avkoppling. Det är helt enkelt en del av vår livsstil idag.

65 procent blir mindre effektiva

Sverige är det tredje mest kaffedrickande landet i världen. Enbart Finland och Nederländerna konsumerar mer kaffe.

För många är drycken helt avgörande om de överhuvudtaget ska vara effektiva på sin arbetsplats.

En undersökning av samma företag visar att 65 procent anser att så är fallet, och inte helt förvånande är det chefer som i störst utsträckning påverkas mest negativt om de inte får kaffe på jobbet.

Fyra av fem chefer (77 procent) svarar att deras effektivitet hade påverkats, var femte (22 procent) blir till och med irriterade om de inte får kaffe, enligt Beans in Cup.

– Gott och tillgängligt är viktigast när det kommer till kaffet på jobbet, enligt undersökningen. Den svenska arbetstagaren ser kaffet som en paus och en möjlighet att kunna få lite njutning och avkoppling på jobbet. Vi blir piggare och får ökat fokus. Samtidigt blir vi väldigt påverkade när vi inte får kaffe, vilket säger en del om kaffets roll i vår arbetsmiljö, säger Peter Jönsson.

LÄS MER: Populärt kaffemärke rasar i försäljning

Yrkesrollerna som dricker mest kaffe

Chefsyrke inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer: 3,2 koppar per arbetsdag
Lant-/skogsbruk, trädgård, djur och fiske: 3 koppar per arbetsdag
Bank, finans och försäkring: 2,8 koppar per arbetsdag
Hotell och restaurang: 2,8 koppar per arbetsdag
Person-/godstransporter, logistik, lager- och postverksamhet: 2,6 koppar per arbetsdag

Källa: Beans in Cup/Kantar Sifo

Foto: Stokpic resp C. Melville

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen