Kaffet flödar i Sverige – en yrkesgrupp dricker mer än alla andra

2024 11 22

I snitt dricker svenska folket nästan 12 miljoner koppar kaffe varje arbetsdag.

Det motsvarar 59 koppar per arbetsvecka och tre miljarder koppar om året.

Eller enkelt uttryckt – 2,2 koppar per person när man är på jobbet.

– Kaffet har haft en central plats under lång tid och med närmare tre miljarder koppar om året står det klart att drycken är en viktig del av vår vardag. Det gäller inte minst under arbetsveckan där vi kan behöva lite extra fokus och energi, säger Peter Jönsson, smakchef på Beans in Cup.

– Svenskarna ser dessutom kaffemaskinen som något mer än en plats att hämta dryck från – den har en större roll på arbetsplatsen.

Chefer dricker mest

Siffrorna framgår i en ny Sifo-undersökning som kaffeföretaget beställt.

Där framgår det också att en yrkesgrupp dricker mer kaffe än alla andra – chefer inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer.

Cheferna dricker i snitt 3,2 koppar per arbetsdag.

– Kaffekulturen skiljer sig beroende på yrkesroll och arbetsplats. Att ha ett kontorsjobb kan exempelvis göra kaffet mer lättillgängligt för den anställde och dessutom kan tiderna för fikarast vara mer flexibla, säger Peter Jönsson i samma pressmeddelande.

– Oavsett vilken arbetsplats vi befinner oss på bidrar kaffe till en social stund och tid för avkoppling. Det är helt enkelt en del av vår livsstil idag.

65 procent blir mindre effektiva

Sverige är det tredje mest kaffedrickande landet i världen. Enbart Finland och Nederländerna konsumerar mer kaffe.

För många är drycken helt avgörande om de överhuvudtaget ska vara effektiva på sin arbetsplats.

En undersökning av samma företag visar att 65 procent anser att så är fallet, och inte helt förvånande är det chefer som i störst utsträckning påverkas mest negativt om de inte får kaffe på jobbet.

Fyra av fem chefer (77 procent) svarar att deras effektivitet hade påverkats, var femte (22 procent) blir till och med irriterade om de inte får kaffe, enligt Beans in Cup.

– Gott och tillgängligt är viktigast när det kommer till kaffet på jobbet, enligt undersökningen. Den svenska arbetstagaren ser kaffet som en paus och en möjlighet att kunna få lite njutning och avkoppling på jobbet. Vi blir piggare och får ökat fokus. Samtidigt blir vi väldigt påverkade när vi inte får kaffe, vilket säger en del om kaffets roll i vår arbetsmiljö, säger Peter Jönsson.

LÄS MER: Populärt kaffemärke rasar i försäljning

Yrkesrollerna som dricker mest kaffe

Chefsyrke inom företagsledning, politik, förvaltning och organisationer: 3,2 koppar per arbetsdag
Lant-/skogsbruk, trädgård, djur och fiske: 3 koppar per arbetsdag
Bank, finans och försäkring: 2,8 koppar per arbetsdag
Hotell och restaurang: 2,8 koppar per arbetsdag
Person-/godstransporter, logistik, lager- och postverksamhet: 2,6 koppar per arbetsdag

Källa: Beans in Cup/Kantar Sifo

Foto: Stokpic resp C. Melville

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen