UKRAINA: Zelenskys enorma vädjan

2022 10 25

Ukraina behöver 38 miljarder dollar, motsvarande drygt 400 miljarder kronor, för att täcka sitt förväntade budgetunderskott nästa år.

Nu vädjar landets president Volodymyr Zelensky om hjälp.

Under en pågående konferens i Berlin med Tyskland och andra EU-länder ber han om ekonomisk hjälp.

Han vill att det internationella samfundet täcker Ukrainas enorma budgetunderskott.

– Vid denna konferens måste vi fatta ett beslut om hjälp för att täcka nästa års budgetunderskott för Ukraina. Det handlar om en bytande summa på nästan 38 miljarder dollar, säger Zelensky enligt AFP.

Ukrainas president deltar på mötet via videolänk.

”Ny Marshallplan”

På konferensen i Berlin ska aktörerna besluta om hur Ukraina ska återbyggas efter kriget och hur återbyggnaden ska finansieras.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen drog en historisk parallell inför mötet.

– Även om man alltid ska vara försiktig med historiska jämförelser, så är frågan här inget annat än att skapa en ny Marshallplan för 2000-talet, skriver förbundskanslern och EU-chefen i ett gemensamt uttalande.

Osannolik med konkret resultat

Trots lovorden är det är osannolikt att konferensens i Tysklands huvudstad leder till ett konkret resultat, rapporterarPolitico.

– Nyckelfrågor om Ukrainas framtid kommer inte att besvaras, skriver nyhetssajten med hänvisning till ett uttalande från den tyska regeringen.

– Det kommer inte att tas fram några politiska överenskommelser under dagen, sa tyska regeringsrepresentanter på måndagen.

Målsättningen med veckans konferens är i stället att ”ge input till relevanta politiska förslag” som vid ”en lämplig tidpunkt kommer att träda i kraft”, framhåller Politico.

– De bästa experterna över hela världen kommer att delta och diskutera hur man bäst kan ta sig an denna återuppbyggnadsprocess, tekniskt men också ekonomiskt, säger Ursula von der Leyen enligt nyhetssajten.

Men ett beslut kan dröja.

– Ett stort tabu är när återuppbyggnaden ska starta. Europeiska regeringar är ovilliga att satsa skattebetalarnas pengar på att återuppbygga ett land i krig om det finns en risk att investeringar i energi, järnväg och annan infrastruktur förstörs, uppger Politico.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera fartyg med kryssningsmissiler aktiveras

2025 05 09

Minst tre "fientliga fartyg” bestyckade med kryssningsmissiler har satts in i Svarta havet.

Det uppger den ukrainska flottan på fredagsmorgonen.

Enligt larmet handlar det om fyra fientliga fartyg från Ryssland som aktiverats i havet.

– Varav tre bär kryssningsmissiler av typen ”Kalibr” med en total salva på upp till 14 robotar, varnar Ukrainas maritima styrkor i ett uttalande på Telegram.

Anlänt nyligen

Fartygen ska ha anlänt under under de senaste timmarna. Under torsdagen fanns inga ryska fartyg i Svarta havet, enligt samma källa.

Uppgifterna om sjösättningen kommer efter att Ryssland ropat ut en ensidig vapenvila från onsdag till lördag, en vapenvila som sammanfaller med det ryska firandet av segern mot Nazityskland. En stor parad med högt uppsatta gäster från hela världen, bland annat Kinas diktator Xi Jinping, väntas under fredagen i Moskva.

Brutit hundratals gånger

Ryssland har vid upprepade tillfällen anklagats för att ha brutit mot vapenvilan.

Andrii Sybiha, Ukrainas utrikesminister, uppgav igår att Ryssland genomfört 734 attacker mot ukrainska trupper och ukrainskt land sedan “vapenvilan” skulle ha startat.

– Jag talade just med Ukrainas militära ledning, som gav information om situationen vid frontlinjen. Förutsägbart nog visar sig Putins “paradvapenvila” vara en fars, framhåller Sybiha på X.

Ivan Fedorov, guvernör i den ukrainska regionen Zaporizhzhia, uppger samtidigt på sociala medier att regionen attackerats 220 gånger de senaste 24 timmarna.

Vill ha 30 dagar

Ukraina har avvisat det ryska beskedet om tre dagars “vapenvila”. Istället kräver man ett 30 dagar långt eldupphör, ett krav som ligger i linje med USA:s förslag.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X efter Rysslands besked.

Kan inte garantera säkerheten

Zelenskyj sade i helgen att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva i samband med paraderna i den ryska huvudstaden.

I veckan har den sammanlagt största drönarattacken mot Ryssland någonsin genomförts, uppger bland annat oberoende Moscow Times. Enligt det ryska försvarsdepartementet har totalt 524 ukrainska drönare skjutits ned, vilket bland annat fått flera flygplatser runt Moskva att tillfälligt akutstänga.

Ukraina har inte kommenterat saken, men har tidigare framhållit att angrepp mot ryskt territorium utgör svar på de fortsatta ryska bombningarna mot civila mål i Ukraina.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Klädkod föreslås i skolan – förbud mot två vanliga plagg

2025 05 09

Ordningsstörningar i skolan är en fråga som berör hela Sverige.

Skolan måste tillbaka till grunderna.

Det budskapet är tydligt från Sveriges regering.

– Vi behöver mer ordning i klassrummet och mer ordning i skolsystemet.

– Skolmiljön ska präglas av ordning, trygghet och studiero. Regeringen vill ha ett stärkt ledarskap i skolan och skapa bättre förutsättningar för skolor och andra aktörer att arbeta tillsammans för en tryggare skola, framhåller det svenska utbildningsdepartementet.

Lokalt förslag: förbjud keps och jackor

En delfråga i ämnet rör vilket betydelse elevernas klädsel har för ordningen. Frågan har länge diskuterats över hela landet och återkommer från och till i debatten.

Nu går Moderaterna i Stockholm, som är opposition i kommunen, fram med ett skarpt förslag om saken.

Partiet vill införa en klädkod där kepsar och dunjackor ska förbjudas under lektionstid, rapporterar DN.

– Vi anser inte att dunjackor på mattelektionen eller kepsar på engelsklektionen hör till skoldagen. Inte heller de midjeväskor som idag kallas becknarväskor, säger Andréa Hedin (M), oppositionsborgarråd Stockholms stad, till tidningen.

Känslig fråga: "diskriminering"

Frågan om kepsförbud är känslig.

Fler och fler skolor har de senaste åren plockat bort regler som inte tillåter keps under lektionstid. Andra har satt in skarpt förbud mot huvudbonaden. Många skolor är splittrade i frågan, enligt en enkät som SVT tidigare genomfört.

Det finns också skarp kritik mot den typen av förbud.

– Eftersom kepsen är ett hjälpmedel för elever som behöver sålla bort intryck så är det här ungefär som om man skulle förbjuda glasögon. Det skulle till och med kunna räkna som diskriminering, har beteendevetaren Anna Sjölund tidigare sagt till SVT.

S-svaret: "Symbolpolitik"

Stockholmsmoderaternas förslag inkluderar även ett mobilförbud.

Det är dock inte tal om någon skoluniform, som är en stark tradition i exempelvis Storbritannien.

Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) har svarat på M:s förslag om nya ordningsregler.

Hon kallar det för “symbolpolitik”.

Det är klart att vi har en utmaning med utåtagerande barn som behöver mycket mer stöd. Men det är inget vi löser med en klädkod, säger Bjuggren till DN.

Foto: Y. Tjiuwanda

Text: Redaktionen