Zelenskyj – ”Vi kommer att segra”

2024 02 24

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gör ett uttalande med anledningen av tvåårsdagen av Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina.

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sitt fullskaliga anfallskrig mot grannlandet Ukraina.

Sedan dess har det pågått ett intensivt krig mellan länderna.

Ukrainarna kämpar för sitt liv.

Rysslands diktator Vladimir Putin gör allt han kan för att ta makten över Kiev och övriga delar av Ukraina.

Ett uttalande till folket

Med anledning av tvåårsdagen gör nu Ukrainas president ett uttalande.

Han riktar uttalandet till den ukrainska befolkningen, så väl civila som soldater.

Presidenten går ut med sitt meddelande på plattformen Telegram.

– Stora människor i ett fantastiskt land! Jag är otroligt stolt över alla, skriver presidenten.

Han skriver vidare att han beundrar var och en av människorna i Ukraina.

”Alla normala människor”

Han uppger att de flesta vill att kriget ska ta slut.

– Alla normala människor vill att kriget ska ta slut. Men ingen av oss kommer att låta vårt land ta slut.

Presidenten trycker på att landet är och kommer att förbli oberoende av Ryssland.

– Det är därför vi alltid lägger till, på våra villkor, orden om att avsluta kriget. Det är därför ordet fred alltid låter rättvist. Det är därför ordet ”oberoende” alltid kommer stå bredvid ordet ”Ukraina” i framtidens historia.

”Vi kommer att segra”

Kriget har pågått längre än vad många befarade.

Hur länge det kommer att fortsätta, och hur det kommer att sluta, är fortfarande ovisst.

Men presidenten ger inte upp hoppet om en seger för Ukraina, tvärt om låter han säker på hur det hela kommer att sluta.

– Låt oss kämpa för det. Och vi kommer att segra. På den bästa dagen i vårt liv, skriver han.

Tackar soldaterna

Zelenskyj avslutar sitt meddelande på Telegram genom att rikta ett tack till alla som stått och fortfarande står på Ukrainas sida i kriget.

– Tack till alla er soldater, vårt folk och alla i världen som står vid oss och sanningen. Ära till Ukraina!

Arkivfoto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen