Zelenskyj varnar – USA:s och Rysslands agerande ”farligt för alla”

2025 02 02

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för ett ”farligt” agerande från USA:s och Rysslands sida.

Ukraina hoppas på att den nya Trump-administrationen ska kunna hjälpa landet att få till en rättvis fredsuppgörelse med Ryssland.

Men samtidigt varnar Volodymyr Zelenskyj för hur USA och Ryssland just nu agerar gentemot varandra, rapporterar AP.

”Farligt för alla”

Zelenskyj oroar sig över uppgifter om att USA och Ryssland redan samtalar med varandra.

Om de två stormakterna pratar om kriget i Ukraina och om en eventuell fredsplan utan att involvera Ukraina i samtalet så vore det ”väldigt farligt”, säger Zelenskyj i en intervju med AP.

Reaktionen kommer efter att Donald Trump på fredagen meddelat att amerikanska och ryska tjänstemän ”redan samtalar” om att få slut på kriget.

Enligt Trump har hans administration haft ”väldigt allvarliga” diskussioner med Ryssland.

– De kan ha sina egna relationer, men att prata om Ukraina utan oss – det är farligt för alla, säger Zelenskyj i intervjun.

Vill träffa Trump

Samtidigt berättar Zelenskyj att man har haft kontakter med Trump-administrationen, men att diskussionerna bara varit på allmän nivå.

Zelenskyj understryker vikten av ett möte med Trump så snart som möjligt.

– Vi måste arbeta mer med det här, säger Ukrainas president, som hoppas att Trump ska kunna tvinga Putin till förhandlingsbordet.

Redan under den amerikanska presidentvalskampanjen talade Trump och Zelenskyj i telefon med varandra och kom överens om att de skulle ha ett möte om Trump vann valet, berättar den ukrainska presidenten. Mötet skulle handla om vilka steg som behöver tas för att få slut på kriget.

Ett besök av Trumps sändebud Keith Kellogg har dock skjutits upp.

Zelenskyj understryker att det viktigaste just nu är att få träffa och prata med Trump och hans team.

– Jag tror att vi först och främst måste hålla ett möte med honom, och det är viktigt. Och det är förresten något som alla i Europa vill, säger Zelenskyj, som hoppas på att diskussionerna ska leda till en gemensam vision om ett snabbt slut på kriget.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen