Zelenskyj vädjar till Sverige

2024 06 25

Ukrainas president vill ha svensk hjälp med två saker.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att den ukrainske presidenten har haft möte med flera svenska företagstoppar i Ukrainas huvudstad Kyiv.

På plats, utöver Zelenskyj själv, var bland andra bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) och representanter för flera svenska företag.

Volodymyr Zelenskyj har där förklarat att han vill ha svensk hjälp med två saker.

Det rapporterar Dagens industri.

“Vi måste skynda”

En av de saker som Zelenskyj efterfrågade var investeringar i den ukrainska energisektorn.

På sistone har Ryssland riktat omfattande attacker mot energiinfrastruktur i Ukraina.

– Vintern kommer. Vi måste skynda på med satsningar inom energi, säger Zelenskyj enligt Di.

Vill köpa

Det andra som diskuterades vid mötet var det svenska stridsflyget Jas Gripen.

– Vi vill köpa Gripen, menade Zelenskyj.

Johan Forssell förklarade efter mötet att den svenska regeringen inte stänger dörren för Jas Gripen.

Börjar komma fram

En ny våg av västerländska vapen har börjat anlända i Ukraina men det kommer ta ytterligare ett tag innan volymerna är på plats.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War i en ny rapport.

– Chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR, generallöjtnant Kyrylo Budanov, uppgav att västerländskt militärt stöd anländer till Ukraina, men att det sannolikt inte kommer att anlända i en omfattning som avsevärt påverkar situationen vid frontlinjen förrän åtminstone i mitten till slutet av juli 2024, framhåller ISW.

Nya sanktioner

Samtidigt börjar nya sanktioner att gälla.

– Europeiska unionen, EU, antog den 24 juni sitt 14:e sanktionspaket mot Ryssland, fortsätter ISW.

– Det inkluderar nya restriktioner mot rysk finansiering av politiska partier och andra "opinionsbildande" organisationer samt ryska statliga mediers sändningar inom EU. 

– EU:s nya sanktionspaket förbjuder EU-aktörer som "utgör en del av den allmänna opinionsbildningsprocessen", inklusive politiska partier, stiftelser, allianser, icke-statliga organisationer, tankesmedjor och leverantörer av medietjänster inom EU, att ta emot donationer, finansiering eller andra ekonomiska fördelar eller stöd från Ryssland, antingen direkt eller indirekt.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


JUST NU: Drönare nedskjuten över Natolands regeringsbyggnad

2025 09 15

En drönare har skjutits ned i Natos luftrum. 

Händelsen har inträffat i Polen.

Landets premiärminister Donald Tusk bekräftar att en drönare skjutits ned. Drönaren ska ha opererat över regeringsbyggnaden och presidentpalatset i Warzawa. 

– Säkerhetstjänsten har neutraliserat en drönare som opererade över regeringsbyggnaden och Belwederpalatset, skriver Tusk i ett inlägg på X.

Två personer omhändertagna

Vidare meddelar premiärministern att två belarusiska medborgare har gripits.

– Polisen utreder omständigheterna kring händelsen, framhåller Tusk.

Kort efter ryska angreppet

Händelsen inträffar kort efter att Polen skjutit ned flera ryska drönare som kränkt landets luftrum. Den polska regeringen har kallat händelsen för ett avsiktligt angrepp.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) gör samma bedömning.

– Det har spridits en bild internationellt att man inte kan veta vilket, det kan ha varit oavsiktligt, och en del har hävdat att man inte kan landsbestämma dem. Vi vet att det var ryska drönare, och vi vet att det var avsiktligt, säger statsministern enligt SVT.

LÄS MER: Trump om Putin och Zelenskyj: “Det är ofattbart”

Ryssland hävdar ”krig”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov anser att Polens agerande visar att ”Nato är i krig med Ryssland”.

– Nato är i krig med Ryssland. Det är ett uppenbart faktum och det behövs inga bevis. Nato ger direkt och indirekt stöd till Kyivregimen, sade Peskov till ryska journalister tidigare under måndagen.

LÄS OCKSÅ: Ryssland flyttar tunga vapen: Sverige inom räckhåll

Foto: 

Text: Redaktionen


Svenska folket varnas för populära mediciner – säljs på Apoteket

2025 09 15

Läkemedelsverket uppmanar svenska folket att vara extra noga vid köp av olika receptfria läkemedel på apotek.  

I den nya kampanjen ”Läkemedel är inte godis” uppmärksammar myndigheten riskerna med receptfria läkemedel.

Kampanjen riktar sig till alla som ibland använder receptfria mediciner som värktabletter, nässpray eller hostmedicin. Målet är att öka medvetenheten om att receptfria läkemedel kan orsaka biverkningar om de inte används på ett säkert och ansvarsfullt sätt.

– Inget läkemedel är helt utan risk. Felanvändning kan leda till biverkningar – eller i värsta fall beroende, säger Erik Stridh, som arbetar på myndighetens upplysningstjänst Läkemedelsupplysningen.

– Därför är det viktigt att alltid läsa bipacksedeln och följa instruktionerna.

”Ska tas på allvar”

Läkemedelsverkets generaldirektör Ann Lindberg konstaterar att receptfria läkemedel kan vara till stor hjälp i vardagen, men betonar att de måste användas rätt.

– Med den här kampanjen vill vi påminna om att läkemedel alltid ska tas på allvar. Precis som i det europeiska läkemedelssystemet ligger styrkan i det gemensamma arbetet för säkra och effektiva läkemedel, säger hon.

LÄS MER: USA varnar för Alvedon – svensk forskare svarar

Tre uppmaningar till allmänheten

I kampanjen går Läkemedelsverket ut med tre uppmaningar till svenska folket:

- Läs bipacksedeln noga.

- Använd läkemedlet högst så länge som rekommenderas.

- Kontakta läkare om besvären inte går över.

LÄS OCKSÅ:

Dubbla priser – stor ilska mot svenska apotek

Apoteket slår larm: Nya regler kan slå mot många kunder

Foto: ICA Gruppen Frida Ström

Text: Redaktionen