Zelenskyj vädjar till Sverige

2024 06 25

Ukrainas president vill ha svensk hjälp med två saker.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att den ukrainske presidenten har haft möte med flera svenska företagstoppar i Ukrainas huvudstad Kyiv.

På plats, utöver Zelenskyj själv, var bland andra bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) och representanter för flera svenska företag.

Volodymyr Zelenskyj har där förklarat att han vill ha svensk hjälp med två saker.

Det rapporterar Dagens industri.

“Vi måste skynda”

En av de saker som Zelenskyj efterfrågade var investeringar i den ukrainska energisektorn.

På sistone har Ryssland riktat omfattande attacker mot energiinfrastruktur i Ukraina.

– Vintern kommer. Vi måste skynda på med satsningar inom energi, säger Zelenskyj enligt Di.

Vill köpa

Det andra som diskuterades vid mötet var det svenska stridsflyget Jas Gripen.

– Vi vill köpa Gripen, menade Zelenskyj.

Johan Forssell förklarade efter mötet att den svenska regeringen inte stänger dörren för Jas Gripen.

Börjar komma fram

En ny våg av västerländska vapen har börjat anlända i Ukraina men det kommer ta ytterligare ett tag innan volymerna är på plats.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War i en ny rapport.

– Chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR, generallöjtnant Kyrylo Budanov, uppgav att västerländskt militärt stöd anländer till Ukraina, men att det sannolikt inte kommer att anlända i en omfattning som avsevärt påverkar situationen vid frontlinjen förrän åtminstone i mitten till slutet av juli 2024, framhåller ISW.

Nya sanktioner

Samtidigt börjar nya sanktioner att gälla.

– Europeiska unionen, EU, antog den 24 juni sitt 14:e sanktionspaket mot Ryssland, fortsätter ISW.

– Det inkluderar nya restriktioner mot rysk finansiering av politiska partier och andra "opinionsbildande" organisationer samt ryska statliga mediers sändningar inom EU. 

– EU:s nya sanktionspaket förbjuder EU-aktörer som "utgör en del av den allmänna opinionsbildningsprocessen", inklusive politiska partier, stiftelser, allianser, icke-statliga organisationer, tankesmedjor och leverantörer av medietjänster inom EU, att ta emot donationer, finansiering eller andra ekonomiska fördelar eller stöd från Ryssland, antingen direkt eller indirekt.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen