Zelenskyj kommenterar beskedet om fredsförhandlingar

2025 02 12

Tidigare idag gav Donald Trump besked om att fredsförhandlingar nu inleds.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommenterar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beskedet.

Zelenskyj kommenterar

Efter samtalet med Vladimir Putin pratade även Donald Trump med Zelenskyj.

Så här kommenterar Zelenskyj beskedet:

– Jag hade ett meningsfullt samtal med USA:s president, framhåller Zelenskyj via X.

– Vi talade länge om möjligheterna att uppnå fred, diskuterade vår beredskap att arbeta tillsammans på teamnivå och Ukrainas tekniska kapacitet - inklusive drönare och andra avancerade industrier. Jag är tacksam mot president Trump för hans intresse för vad vi kan åstadkomma tillsammans.

“Som Trump sade”

Zelenskyj fortsätter.

– Ingen vill ha fred mer än Ukraina. Tillsammans med USA kartlägger vi våra nästa steg för att stoppa den ryska aggressionen och säkerställa en varaktig och pålitlig fred, menar han.

– Som president Trump sade, låt oss få det gjort. Vi enades om att upprätthålla ytterligare kontakt och planera kommande möten.

“Är orealistiskt”

Fredsförhandlingarna är alltså igång och det återstår att se vad som blir av dem.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade tidigare på onsdagen att det är orealistiskt att förvänta sig att Ukraina kan återställa gränserna från 2014 i eventuella förhandlingar med Moskva om ett slut på kriget.

Ryssland invaderade Donbass-regionen i östra Ukraina och annekterade Krym 2014 efter EuroMaidan-revolutionen som avsatte den proryske presidenten Viktor Janukovytj.

“Inget Nato”

Under ett tal vid toppmötet i Ramstein sade Hegseth att USA också vill se Ukraina som ”suveränt och välmående”, men att ”vi måste börja med att erkänna att det är ett orealistiskt mål att återgå till Ukrainas gränser före 2014”.

Hegseth sade också att USA inte tror att Ukrainas anslutning till NATO är ett ”realistiskt resultat” av förhandlingarna.

Han tillade att alla säkerhetsgarantier som ges till Ukraina också måste ”backas upp av kapabla europeiska och icke-europeiska trupper”.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen