12 januari 2026

Zelenskyj drar röd linje inför fredsförhandlingar

2025 03 12

Ukrainas president understryker vad den viktigaste röda linjen är vid ett eventuellt fredsavtal.

Amerikanska och ukrainska representanter har träffats i Saudiarabien.

Mötet resulterade bland annat i återupptagen underrättelsedelning från den amerikanska sidan såväl som ett förslag om eldupphör i 30 dagar – ett förslag som Ryssland ännu inte accepterat.

Nu understryker Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den viktigaste röda linjen inför ett eventuellt fredsavtal.

Det rapporterar Kyiv Independent.

“Absolut viktigast”

Ukraina kommer inte att erkänna några ockuperade territorier som en del av Ryssland enligt ett eventuellt framtida fredsavtal med Moskva, enligt Zelenskyj.

– Vi kämpar för vårt oberoende. Därför kommer vi inte att erkänna några ockuperade territorier som Rysslands. Detta är ett faktum, säger han.

– Vårt folk har kämpat för detta, våra hjältar har dött. Hur många skadade, hur många som dog. Ingen kommer att glömma det... Detta är den viktigaste röda linjen. Vi kommer inte att låta någon glömma detta brott mot Ukraina.

Ockuperar 20 procent

Ryska styrkor ockuperar för närvarande omkring 20 procent av ukrainskt territorium.

Donetsk, Luhansk, Kherson och Zaporizjzja kontrolleras delvis av ryska trupper. 

Ryssland hävdar att de annekterade hela territoriet i dessa regioner 2022, trots att de inte kontrollerar två regionala huvudstäder - Kherson och Zaporizjzja.

Moskva kontrollerar också hela den ukrainska Krymhalvön.

“Folk på väg”

Sent på onsdagseftermiddagen meddelar Donald Trump att amerikanska representanter i detta nu är på väg till Ryssland.

Detta för att diskutera en eventuell tillfällig vapenvila, rapporterar Reuters.

Inväntar detaljer

Kreml framhöll tidigare på onsdagen att de inväntar detaljer från Washington om ett förslag om 30 dagars vapenvila i Ukraina.

Samtidigt menar högt uppsatta källor i Moskva att ett avtal måste ta hänsyn till Rysslands framsteg och bemöta dess oro.

Uttalanden lär komma inom kort om Rysslands inställning till förslaget.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

Sverige utklassar Europa – inget land är bättre

2026 08 24

Sverige krossar övriga medlemsländer i EU.

Ren utklassning.

Så beskrivs de svenska siffrorna i förhållande till EU-länderna när det gäller att sänka utsläpp från nya bilar. 

Av alla länder i hela unionen är det nämligen Sverige som fått ned koldioxidutsläppen från nyregistrerade bilar snabbast de senaste åren, rapporterar Vi Bilägare.

Jämfört med år 2000 har de svenska snittutsläppen rasat med hela 70 procent, från 200 gram koldioxid per kilometer till 59 gram per kilometer.

Planat ut efter matkskiftet

Den största minskningen skedde mellan 2019 och 2022. Därefter har minskningen planat ut. Enligt Vi Bilägare skulle det kunna bero på att regeringen ersatt den tidigare elbilsbonusen med en premie som inte kan utnyttjas av lika många hushåll.

– Minskningstakten har dämpats sedan 2022, bland annat till följd av att klimatbonusen avskaffades och elbilsförsäljningen bromsade in. Utsläppen har ändå fortsatt att minska, bland annat genom en ökad andel laddhybrider, säger branschorganisationen Mobility Swedens vd Jessica Alenius till bilmagasinet.

De enda länderna som kan utmana Sverige i statistiken är Danmark, Finland och Nederländerna som minskat sina utsläpp från nyregistrerade bilar med över 60 procent.

I Tyskland har man enbart lyckats få ned utsläppen med 36 procent och i Spanien och Italien är siffrorna så låga som 26 respektive 23 procent.

LÄS MER: Experten: Då ska du binda bolåneräntan

Ny premie

Regeringens senaste elbilspremie öppnade i mars tidigare i år. Premien kritiserades när den infördes för att enbart omfatta vissa inomstgrupper i utvalda kommuner.

Bara drygt en fjärdedel av Sveriges 10,6 miljoner invånare bor i de kommuner som omfattas, och ännu färre uppfyller inkomstkravet, sade Carl-Erik Stjärnvall, hållbarhetsansarig på Riksförbundet M Sverige.

Hushåll som är berättigade stödet kan få upp till 46 800 kronor under en treårsperiod för att köpa en leasa en ny eller begagnad elbil.

 Jag är väldigt glad att den nya elbilspremien startar nu. Jag hoppas att många hushåll, inte minst barnfamiljer, ska kunna ta chansen att skaffa en elbil med hjälp av det här stödet, sade Johan Britz (L) i våras då han vikarierade som klimat- och miljöminister.

LÄS MER: Högkostnadsskyddet för mediciner kan göras om

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen