Zelensky uttalar sig om Sverige

2024 01 07

Ukrainas president vänder sig nu direkt till Sverige.

Under den senaste tiden har det uttryckts oro i såväl Ukraina som från andra håll om att Västvärldens stöd för landet kan vara på väg att minska.

Detta i takt med att det bedöms finnas en viss krigströtthet, som lett till att de ukrainska styrkorna nu oroar sig över stödet.

På söndagen efter lunchtid riktar sig dock Ukrainas president Volodymyr Zelensky direkt till Sverige med ett uttalande.

Det rapporterar Aftonbladet.

“Jag vill tacka”

Det är i samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen som den ukrainske presidenten är med på videotelefon.

Han riktar stor tacksamhet gentemot det svenska folket för det stöd som landet har skickat.

Jag vill tacka det svenska samhället för er solidaritet med Ukraina och det ukrainska folket, säger han.

– Sverige har hjälpt oss och visat solidaritet. Jag tackar er för er hjälp.

Kan besegras

Vidare framhåller Zelensky att “den ryska aggressionen kan besegras”, och betonar vikten av en gemensam europeisk vapenindustri.

Han tar upp det svenska militära biståndet och lyfter i synnerhet fram stridsfordon 90 och artillerisystemet Archer.

Det uppger SVT.

Nya attacker

Det råder fortsatt mycket intensiva strider mellan Ryssland och Ukraina.

I samband med den ukrainska motattacken i ryska Belgorod har Vladimir Putin utlovat allt kraftigare attacker.

I helgen har ryska missilattacker dödat 11 personer i de östra delarna av Ukraina, däribland fem barn.

Det rapporterar BBC.

– Fienden slår cyniskt mot civila och försöker skapa så mycket elände som möjligt, säger Vadim Filashki, guvernör i Pokrovsk.

Måste känna konsekvenser

Zelensky har gått ut och sagt att Ryssland måste känna konsekvenser av sådana attacker.

Ukraina är i fortsatt stort behov av västerländskt stöd i samband med de kraftiga ryska attackerna som slår mot de östra och södra delarna av landet.

Under den senaste tiden har dock även städer som Kyiv och Lviv attackerats, ett tecken på de mer omfattande ryska satsningarna.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock  inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen