Zelensky godkänner ny krigslag

2025 07 29

Ukraina öppnar upp för äldre frivilliga i kriget.

President Volodymyr Zelensky har undertecknat en ny lag som tillåter medborgare över 60 år att frivilligt ansluta sig till militären under krigstillstånd.

Lagändringen publicerades idag på det ukrainska parlamentets webbplats, och är ett svar på landets fortsatta personalbrist i försvaret, rapporterar Kyiv Independent.

Den nya lagen gör det möjligt för personer över 60 att skriva ett ettårigt kontrakt – förutsatt att de klarar en medicinsk undersökning och godkänns av en befälhavare.

Roller utanför frontlinjen

De äldre frivilliga kommer främst att placeras i icke-stridande och specialiserade roller inom till exempel logistik, teknik och medicinsk support – områden där erfarenhet ofta väger tyngre än fysisk kapacitet.

– Ukraina kämpar inte bara vid frontlinjen, det är ett enormt maskineri där varje kugghjul räknas, kommenterar en militärstrateg till Ukrainska tidningen Pravda.

Alla nya rekryter får genomgå en två månader lång provanställning, och kontraktet kan brytas om individen inte anses lämplig. Kontraktet upphör automatiskt när krigslagarna upphävs.

Större reform

Sedan början av 2024 har Ukraina vidtagit flera åtgärder för att stärka sin mobiliseringskapacitet. I april sänktes värnpliktsåldern från 27 till 25 år.

I februari 2025 infördes dessutom nya incitament och ettåriga kontrakt för unga frivilliga mellan 18 och 24 år.

Med det senaste beslutet hoppas ledningen kunna täppa till bemanningsluckor i viktiga stöd- och försörjningsled.

Press från USA

USA:s president Donald Trump har uttryckt besvikelse över Rysslands ledare Vladimir Putin och förkortar sin tidigare tidsfrist på 50 dagar till 10–12 dagar för att se framsteg i fredsförhandlingarna med Ukraina.

Ukrainas president Zelensky välkomnar Trumps hårdare ton och kallar den "tydlig och beslutsam" på plattformen X.

– Jag tackar president Trump för hans fokus på att rädda liv och stoppa detta fruktansvärda krig, meddelar han.

– Ukraina är fortsatt engagerat i att skapa fred och kommer att arbeta outtröttligt med USA för att göra båda våra länder säkrare, starkare och mer välmående.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen