UKRAINA: Zelenskys drag – bjuder in Putins partner

2023 01 18

Ukrainas president Volodymyr Zelensky vänder sig till den Putinallierade diktatorn Xi Jinping i Kina.

I ett brev bjuder Zelensky in den kinesiske ledaren till samtal, meddelar den ukrainska presidentens fru Olena Zelenska idag enligt nyhetsbyrån AFP.

Zelensky har vid upprepade tillfällen försökt få kontakt med Vladimir Putins motsvarighet i Kina sedan invasionen – i hopp om att Peking med sitt inflytande ska få Ryssland att dra tillbaka sina trupper.

– Det var en gest och inbjudan till dialog och jag hoppas verkligen att det kommer att bli ett svar på den här inbjudan, säger Olena Zelenska på en pressträff.

Fördjupat samarbete

Strax före invasionen ingick Kina och Ryssland ett partnerskap som i internationell press kallats “No limits”, det vill säga “inga gränser”.

I höstas avsåg Kina att fördjupa samarbetet med Putin “på alla plan”.

– Kina är villiga att fördjupa sitt förhållande med Ryssland på alla plan och inga försök att stå i vägen för ländernas framsteg kommer att lyckas, sade den kinesiska utrikesministern Wang Yi i oktober enligt Reuters.

– Det är Kinas och Rysslands legitima rättighet att förverkliga sin utveckling och revitalisering, tillade han.

Kan gå in som medlare

Samtidigt som banden, i synnerhet inom energisektorn, har stärkts mellan länderna har Kina också försökt positionera sig som neutrala i kriget.

– Men vissa analytiker har föreslagit att Peking i slutändan skulle kunna gå in som medlare för att förhandla om ett slut på striderna i Ukraina, skriver AFP.

Samtalade vid nyår

Dagen före nyårsafton talades Xi Jinping och Putin vid via videolänk.

Den kinesiska ledaren förklarade då att vägen till fredssamtal är långt ifrån enkel och att Kina kommer att upprätthålla en “objektiv och rättvis hållning” i kriget.

Xi Jinping framhöll också att Peking och Moskva bör samordna och samarbeta nära i internationella angelägenheter.

– Den kinesiska sidan har noterat att den ryska sidan har sagt att den aldrig har vägrat att lösa konflikten genom diplomatiska förhandlingar och uttryckt sin uppskattning för detta, uttryckte Xi enligt Reuters.

Putin: "Segern är säker"

I början av december öppnade Putin för samtal för att “säkra Moskvas intressen”, enligt ett uttalande från Kreml.

Sådana påstådda fredssamtal eller eldupphör vore dock enbart en taktik för diktatorn att vinna tid och låta sina soldater samla ny kraft, enligt Storbritanniens utrikesminister James Cleverly.

– Vi skulle se sammas scener igen, men kanske om säg 12-18 månader, varnade han enligt The Guardian.

Idag uttryckte Putin att en rysk seger är “oundviklig”.

– Segern är säker, jag tvivlar inte på det, framhöll diktatorn och pekade bland annat på landets försvarsindustri, “det multinationella ryska folkets sammanhållning” och “modet hos de ryska soldaterna”.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office 

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


30 oktober 2026

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen