JUST NU: Ytterligare ett bakslag för semestersugna svenskar

2022 05 20

Ofantliga köer har frustrerat resenärer på Arlanda flygplats de senaste veckorna, och till sommaren befaras läget bli ännu värre.

Redan i början av april rapporterades om “kilometerlånga” köer till säkerhetskontrollen på Arlanda.

– Kön var 400-500 meter lång, folk måste ju ha missat sina flyg, uppgav ett vittne till Aftonbladet.

Problemen förvärras till sommaren

En av anledningarna till problemet är att det råder personalbrist på flygplatsen. Och nu kommer nästa smäll – problemen fortsätter och befaras bli ännu värre under sommaren, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi har problem med bemanningen, och i sommar kommer det periodvis att vara tufft. Då behöver man som resenär vara ute i god tid, säger Lena Johansson, regionchef hos Avarn Security, till tidningen.

Lång rekryteringsprocess

Att problemet med de långa köerna inte kan lösas i närtid uppges bero på att processen från att intervjua personalkandidater till dess att de kan börja arbeta tar lång tid.

Minst fem veckor tar det för Transportstyrelsen och Säkerhetspolisen att ge grönt ljus för ny säkerhetspersonal att komma ut i arbetet.

“Det håller inte”

Aviator är det företag som är ansvariga för incheckning och lastning åt flera flygbolag på Arlanda. De är kritiska till den långa rekryteringsprocessen.

– Fyra, fem veckor är för lång handläggningstid ett sådant här år – i vanliga fall kan det fungera, men eftersom vi återhämtar oss från pandemi så håller det inte. Vi har tappat en stor mängd människor här längs med vägen, procentuellt sett är det 30 procent som försvinner, säger Jonas Brundin som är vd på Aviator.

“Katastrof”

Även idag, fredag, har frustrerade resenärer hört av sig till medier om långa köer på flygplatsen. Passagerare har fått vänta i över en timme i säkerhetskontrollen, rapporterar Expressen.

– Fullständig KATASTROF på Arlanda. Köer ringlar sig från Terminal 4 till Terminal 5 för att komma igenom säkerhetskontroller. Så misskött av Swedavia och Avarn, reagerade terrorforskaren Magnus Ranstorp på Twitter som befann sig på flygplatsen under morgonen.

Öppnar ny terminal

På Arlanda kommer man i sommar att öppna ytterligare en terminal för att underlätta köbildandet. Terminal 4, som hållit stängt under coronaperioden, öppnar igen 15 juni och förbinds till terminal 5 genom en ny gångtunnel, erfar SVT. Det är dock inte säkert att åtgärden blir tillräckligt.

– Det blir en ganska tuff sommar, konstaterar Peter Grundit, chief operating officer på Swedavia, till kanalen.

Foto: Jeshoots

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen