JUST NU: WHO:s skarpa varning – fetma är en ny epidemi i Europa

2022 05 03

Världshälsoorganisationen WHO har utfärdat en mycket skarp varning och kallar fetma för en ny “epidemi” i Europa.

En ny rapport från World Health Organization delar ut en allvarlig varning för fetma och menar att övervikt har nått “epidemiproportioner”, skriver The Guardian.

Enligt WHO orsakar sjukdomen 200 000 cancerfall och 1,2 miljoner dödsfall varje år.

“Fetma eskalerar”

I den alarmistiska rapporten slår WHO fast att övervikt och fetma “eskalerar” och har nått dödliga nivåer. Enligt organisationen finns det inget europeiskt land överhuvudtaget som är på väg att nå uppsatta mål i frågan.

“Ingen når målet”

– Alarmerande nog har det skett konsekventa ökningar av förekomsten av övervikt och fetma i WHO:s europeiska region och inget medlemsland är på väg att nå målet att stoppa ökningen av fetma till 2025, framhävs det i rapporten.

Endast USA är fetare

Siffrorna från den färska rapporten visar att 59 procent av vuxna människor i Europa är överviktiga. Så är även åtta procent av barn under fem och vart tredje barn i skolåldern.

Den enda delen av världen som är fetare än Europa i dagsläget är Amerika, rapporterar WHO.

En ny epidemi

WHO riktar nu därför en skarp varning om vad det som de liknar vid en epidemi nu kan få för konsekvenser.

– I hela WHO:s europeiska region kommer fetma sannolikt att vara direkt ansvarig för minst 200 000 nya cancerfall årligen. Denna siffra förväntas stiga under de kommande decennierna. För vissa länder i regionen förutspås det att fetma kommer att passera rökning som den främsta riskfaktorn för cancer som kan förebyggas, framhäver organisationen i rapporten. 

Corona har gett negativ effekt

Covid-19 pekas ut som en av de största bovarna för den eskalerande ökningen. Förändringar inom matkonsumtion och mindre fysisk aktivitet kan få effekter på människors hälsa i flera år.

Dock uppges orsakerna vara mer komplexa än så och en stor del av förklaringen ligger i miljöfaktorer som ett mer digitaliserat samhälle, till exempel “spridningen av stillasittande onlinespel”, står det i rapporten.

Går att stoppa epidemin

Det är dock inte kört för de européer som befinner sig i farozonen. WHO menar att det fortfarande går att stoppa fetmaepidemin.

– Genom att skapa miljöer som är mer möjliggörande, främja investeringar och innovation inom hälsa och utveckla starka och motståndskraftiga hälsosystem kan vi förändra överviktsbanan i regionen, säger Hans Kluge, WHO:s regionala chef för Europa, till The Guardian.

Föreslår sockerskatt

Bland rekommenderade åtgärder i rapporten finns politiskt engagemang med exempelvis beskattning av socker och subventioner på hälsosam mat. 

WHO menar även att marknadsföring av ohälsosam mat till barn måste få ett slut. Organisationens definition på fetma är BMI på högre än 30. Mellan 25-29,9 klassas som övervikt.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Hushållen förvarnas – chockräkning på väg

2025 02 07

Elnätsräkningen som kommer i början av februari “kommer att bli en chock” för många villakunder.

Det varnar solcellsföretaget Svea Solar för på torsdagsmorgonen.

Skälet är att flera elnätsföretag, däribland jätten Ellevio med över en miljon kunder, nu har lanserat en ny prismodell.

Det innebär att en större del av nätavgiften kommer att baseras på det som kallas hushållens effekttoppar – det vill säga de timmarna per månad som det används mest energi.

"Sannolikt dyrare"

Redan förra året presenterades effektavgiften, som ska införas för Sveriges hushåll senast 1 januari 2027.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört den nya modellen, som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, sade Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till SR i somras.

LÄS MER: Elbilsägare riskerar prischock – ny avgift i hela Sverige

Flera variabler påverkar räkningen

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. 

Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer att bli.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, skriver Energimarknadsinspektionen om den nya avgiften som mängder av elnätsbolag redan har infört.

"Hushållen straffas"

Branschorganisationen Villaägarna är en av flera aktörer som riktat kritik mot den nya avgiften.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, framhåller Villaägarna.

LÄS MER: Raseri mot ny avgift – många hushåll har den

Svea Solar understryker idag att det kommer att bli helt avgörande att kapa effekttopparna för att hålla energikostnaderna nere.

Det här gör caset för solceller, och inte minst solceller med batteri och energioptimering, urstarkt. Genom att producera egen el, lagra den och sprida ut den över dygnet, kan du sänka dina effekttoppar. Smarta tjänster, som att schemalägga elbilsladdning, innebär att en villakund kan spara tusenlappar, säger Mattias Ringqvist, vd på Svea Solar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


Experter slår larm om Elon Musk – “Har aldrig tidigare hänt i världen”

2025 02 07

Elon Musk, vd för Tesla, har tagit ett våldsamt grepp om makten i USA de senaste veckorna.

Den anklagelsen kommer nu från flera politiska experter.

Multimiljardären lade nästan 270 miljoner dollar på att stötta USA:s president Donald Trump under valkampanjen i höstas och har ibland kallats för “skuggpresidenten”.

Hans maktposition saknar motstycke i amerikansk historia, menar kritikerna.

– Det är en kombination av ekonomisk makt, mediamakt och politisk makt som jag inte tror att vi någonsin har sett förut i någon demokrati i världen, säger statsvetaren Steven Levitsky från Harvard University till AP.

215 miljoner följare

Hösten 2022 tog Elon Musk över sociala medieplattformen Twitter, som numera går under namnet X.

Han har därefter, enligt kritiker, gjort plattformen till en megafon för republikanerna. De senaste dagarna har Musk använt X för lyfta fram flera nya uppmärksammade beslut för sina 215 miljoner följare, exempelvis valet att stänga ned biståndsmyndigheten USAid.

I måndags uppmanade han anställda på myndigheten att stanna hemma. Samtidigt vittnade flera personer om att de blivit utslängda från myndighetens datasystem.

Elon Musk påstod nyligen också att han “raderat” ett direktorat som arbetar med skattedeklarationer, vilket orsakade stort kaos och förvirring bland amerikaner.

LÄS MER: Elon Musk sprider lögn om skjutningen i Örebro

Varnar för intressekonflikter

Elon Musk klassas som en “särskilt statlig anställd” i USA. Han omfattas inte av samma etiska och ekonomiska begränsningar som andra statligt anställda.

Ett problem, enligt fler experter, som flaggar för intressekonflikter. Exempelvis har Musks företag miljardavtal med flera amerikanska myndigheter.

Donald Trump håller inte med om risken.

– Där vi tror att det finns en konflikt eller ett problem kommer vi inte låta honom gå i närheten av, sade presidenten tidigare i veckan enligt AP.

"Var går gränsen?"

Men Steven Levitsky hävdar att det är “otänkbart” att världens rikaste man på egen hand kan styra en av planetens mest inflytesrika kommunikationskanaler samtidigt som han arbetar på uppdrag av Vita huset.

Han får medhåll av Steven Livingston, grundare av Instiute for Data, Democracy & Politics vid George Washington University. 

– Det är att böja sig för en miljardärs vilja och infall och inte mot kongressen. Var slutar X och Elon Musk och var börjar regeringen? Jag är inte säker på var den gränsen går längre, säger han till nyhetsbyrån.

Foto: TED Conference, Flickr

Text: Redaktionen