JUST NU: WHO:s skarpa varning – fetma är en ny epidemi i Europa

2022 05 03

Världshälsoorganisationen WHO har utfärdat en mycket skarp varning och kallar fetma för en ny “epidemi” i Europa.

En ny rapport från World Health Organization delar ut en allvarlig varning för fetma och menar att övervikt har nått “epidemiproportioner”, skriver The Guardian.

Enligt WHO orsakar sjukdomen 200 000 cancerfall och 1,2 miljoner dödsfall varje år.

“Fetma eskalerar”

I den alarmistiska rapporten slår WHO fast att övervikt och fetma “eskalerar” och har nått dödliga nivåer. Enligt organisationen finns det inget europeiskt land överhuvudtaget som är på väg att nå uppsatta mål i frågan.

“Ingen når målet”

– Alarmerande nog har det skett konsekventa ökningar av förekomsten av övervikt och fetma i WHO:s europeiska region och inget medlemsland är på väg att nå målet att stoppa ökningen av fetma till 2025, framhävs det i rapporten.

Endast USA är fetare

Siffrorna från den färska rapporten visar att 59 procent av vuxna människor i Europa är överviktiga. Så är även åtta procent av barn under fem och vart tredje barn i skolåldern.

Den enda delen av världen som är fetare än Europa i dagsläget är Amerika, rapporterar WHO.

En ny epidemi

WHO riktar nu därför en skarp varning om vad det som de liknar vid en epidemi nu kan få för konsekvenser.

– I hela WHO:s europeiska region kommer fetma sannolikt att vara direkt ansvarig för minst 200 000 nya cancerfall årligen. Denna siffra förväntas stiga under de kommande decennierna. För vissa länder i regionen förutspås det att fetma kommer att passera rökning som den främsta riskfaktorn för cancer som kan förebyggas, framhäver organisationen i rapporten. 

Corona har gett negativ effekt

Covid-19 pekas ut som en av de största bovarna för den eskalerande ökningen. Förändringar inom matkonsumtion och mindre fysisk aktivitet kan få effekter på människors hälsa i flera år.

Dock uppges orsakerna vara mer komplexa än så och en stor del av förklaringen ligger i miljöfaktorer som ett mer digitaliserat samhälle, till exempel “spridningen av stillasittande onlinespel”, står det i rapporten.

Går att stoppa epidemin

Det är dock inte kört för de européer som befinner sig i farozonen. WHO menar att det fortfarande går att stoppa fetmaepidemin.

– Genom att skapa miljöer som är mer möjliggörande, främja investeringar och innovation inom hälsa och utveckla starka och motståndskraftiga hälsosystem kan vi förändra överviktsbanan i regionen, säger Hans Kluge, WHO:s regionala chef för Europa, till The Guardian.

Föreslår sockerskatt

Bland rekommenderade åtgärder i rapporten finns politiskt engagemang med exempelvis beskattning av socker och subventioner på hälsosam mat. 

WHO menar även att marknadsföring av ohälsosam mat till barn måste få ett slut. Organisationens definition på fetma är BMI på högre än 30. Mellan 25-29,9 klassas som övervikt.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen