WHO misstänker utbrott av världens farligaste virus

2025 01 15

WHO bekräftar ett misstänkt nytt utbrott av ett av världens farligaste virus.

Utbrottet gäller det så kallade marburgviruset, som var på tapeten i Sverige så sent som i oktober förra året.

Detta efter ett utbrott i Rwanda där två personer i Tyskland senare befarades vara smittade.

Larmet fick Sverige att klassa viruset som samhällsfarligt.

– Även om vi inte ser att det finns risk för Sverige i nuläget så har regeringen omgående initierat ett arbete med att se över klassificeringen av sjukdomen baserat på en hemställan från Folkhälsomyndigheten som inkommit i dag, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff då.

Minst åtta döda

Den här gången har det misstänkta utbrottet skett i Tanzania.

Minst åtta personer har dött och risken på nationell och regional nivå bedöms som hög.

– Risken för detta misstänkta MVD-utbrott bedöms som hög på nationell nivå på grund av flera oroväckande faktorer. Det misstänkta utbrottet hittills involverar minst nio misstänkta fall, inklusive åtta dödsfall, framhåller Världshälsoorganisationen, WHO, i ett uttalande.

– Hälso- och sjukvårdspersonal ingår bland de misstänkta fallen som drabbats, vilket visar på risken för sjukhussmitta. Källan till utbrottet är för närvarande okänd.

Sverige informerade

I fallet i Tyskland i höstas, varav en av de misstänkt smittade personerna var en läkarstudent, testade båda personerna negativt.

WHO bedömer för närvarande den globala risken som låg, men man har ändå informerat samtliga medlemsländer om det misstänka utbrottet, däribland Sverige.

– Det finns ingen bekräftad internationell spridning i detta skede, även om det finns oro för potentiella risker.

Kagera-regionen där viruset upptäckts är ett strategiskt läge med nära förbindelser till huvudstaden Dar es Salaam som i sig är en direkt länk till omvärlden.

– Detta understryker behovet av förbättrad övervaknings- och ärendehanteringskapacitet vid relevanta infarter och gränser, och nära samordning med grannländerna för att stärka beredskapskapaciteten, understryker WHO.

Inga fall i Sverige

Marburgviruset är ett RNA-virus som orsakar blödarfeber. I samma virusfamilj ingår ebolavirus.

– Sjukdomen karakteriseras av ett hastigt insjuknande med hög feber, huvudvärk, muskelvärk och allmän sjukdomskänsla. Även illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré och bröstsmärtor kan förekomma. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ. Dödligheten är mycket hög, förklarar Folkhälsomyndigheten.

Inga fall har marburg har upptäckts i Sverige.

Foto: The World Health Organization

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen