Vulkanutbrott har startat

2024 03 17

Ett nytt vulkanutbrott sker nu på Island.

Sent på lördagskvällen kommer besked från Islands meteorologiska institut om att ett nytt vulkanutbrott har inträffat.

Det är vulkanen på Reykjaneshalvön i de sydvästra delarna av landet som har fått utbrott på nytt.

Det rapporterar Reuters.

Varnade precis innan

Det är mellan stóra Skógfell och Hagafell som utbrottet äger rum.

Kort innan det bröt ut varnade Islands meteorologiska institut för att förutsättningarna såg ut att innebära att ett utbrott var nära förestående.

– Förhöjd seismisk aktivitet mellan stóra Skógfell och Hagafell. Tillsammans med landförändringarna skulle det kunna indikera att magmaflöde påbörjar och det råder nu en höjd risk, menade man.

Flera gånger

Under den senaste tiden har myndigheter och institut förberett sig på utbrott, som inte är någon ovanlighet på Island.

Myndigheter har bland annat börjat bygga vallar och annan infrastruktur för att undgå att utbrotten skadar samhället framöver.

Befolkningen som bor i området har förberetts och nödvändiga åtgärder har tagits till.

Så fungerar det

Naturhistoriska riksmuseet förklarar att vulkanutbrott kan vara spektakulära, men farliga fenomen.

– Vulkanutbrott hör till de mest dramatiska och spektakulära men samtidigt destruktiva geologiska fenomen man kan bevittna. Vid ett vulkanutbrott tränger het bergartssmälta, magma, upp till jordens överyta och rinner ut som lava.

Mellan plattor

Vidare förklarar riksmuseet att vulkanerna är knutna till gränserna mellan jordens plattor.

– Huvuddelen av jordens vulkaner är knutna till gränserna mellan jordens plattor, där het magma från jordens inre tränger fram som lava. Längs de mittoceana ryggarna, exempelvis på Island, och på vissa isolerade oceanöar såsom Hawaii, tränger basisk lava upp, bildad genom uppsmältning av underliggande mantel.

– Vissa isolerade vulkaner är inte knutna till någon plattgräns utan ligger mitt inne i en platta, till exempel Hawaii som ligger mitt i Stilla Havs-plattan. Sådana platser kallas hotspots, hetfläckar.

Foto: T. Elliot

Text: Redaktionen

Kraftig förändring i opinionen – över sju procentenheter

2025 10 23

I april visade en mätning från Ipsos ett rekordstort gap mellan oppositionspartierna och Tidöpartierna.

Hela 11,1 procentenheter skiljde mellan blocken.

– M, L, Kd och Sd stöds idag av 44 procent och S, C, V och Mp av 55 procent, framhöll Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring i en kommentar till mätningen.

Nu har avståndet krymp.

Och det handlar om en kraftig förändring.

I DN/Ipsos mätning för oktober är skillnaden mellan blocken fyra procentenheter – en minskning med sju procentenheter sedan april. Tidöpartierna (M, KD, L och SD) får nu 47 procent, medan oppositionen (S, V, MP och C) landar på 51 procent.

S backar

En förklaring till det minskade avståndet är att Socialdemokraterna backar. Partiet får 33 procent i mätningen – ett tapp på två procentenheter jämfört med föregående mätning.

– Det är inte rekordlågt och fortfarande över valresultatet. Vi får invänta nästa mätning innan vi drar några bestämda slutsatser, säger Nicklas Källebring till DN.

Desto mer glädjande för oppositionen är att Miljöpartiet går starkt framåt. Väljarstödet för MP ökar med två procentenheter till omkring sex procent.

Samtidigt ligger V och C kvar på sex procent vardera.

Bland Tidöpartierna blir SD största parti med 21 procent – följt av M som samlar ihop 19 procent. KD landar på 4 procent, medan L hamnar under spärren med ett väljarstöd på endast tre procent.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Svåra frågor kvarstår

Samtidigt som avståndet krymper mellan blocken kvarstår många svåra frågor för respektive sida.

Magdalena Andersson (S) måste sannolikt få Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om en gemensam väg framåt om hon ska kunna bilda regeringen efter nästa val.

Samtidigt ger Liberalernas nej till SD i regering Ulf Kristersson (M) huvudvärk. Sverigedemokraterna har krävt en plats i en regering efter valet – en fråga som kan bli avgörande för statsministerns möjligheter att hålla ihop sitt regeringsunderlag.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”Krigshandling mot Ryssland” – Putinregimen rasar

2025 10 23

USA har infört sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil.

En kraftig markering mot Ryssland, enligt USA:s finansminister Scott Bessent.

– Med anledning av president Putins vägran att avsluta detta meningslösa krig sanktionerar finansdepartementet Rysslands två största oljebolag som finansierar Kremls krigsmaskin, säger han i ett uttalande.

Nu svarar Kreml.

De amerikanska sanktionerna får Putinregimen att se rött.

– Det är en krigshandling mot Ryssland. Nu har Trump allierat sig med det galna Europa, dundrar Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, i ett inlägg på Telegram.

Den ryske toppolitikern tillägger att USA är Rysslands ”fiende” och utdelar en känga till president Trump.

– Deras pratsamma ”fredsmäklare” har nu helt gett sig in på krigsstigen mot Ryssland.

”Kommer sluta katastrofalt”

Det ryska utrikesdepartementet riktar kraftig kritik mot sanktionerna.

Departementets talesperson Maria Zacharova kallar beslutet för ”fullständigt kontraproduktivt”.

– Om den nuvarande amerikanska administrationen börjar följa sina föregångares exempel, som försökte tvinga eller tvinga Ryssland att offra sina nationella intressen genom olagliga sanktioner, kommer resultatet att bli exakt detsamma.

– Det kommer sluta katastrofalt ur inrikespolitisk synvinkel och vara negativt för världsekonomins stabilitet, säger hon enligt TV2, som hänvisar till den ryska statsägda nyhetsbyrån Ria Novosti.

LÄS MER: Slovakien svänger helt om Ryssland – på ett villkor

”Driva Ryssland mot vapenvila”

Flera europeiska ledare välkomnar USA:s nya sanktioner. EU:s utrikeschef Kaja Kallas kallar beslutet för ett ”styrkebesked”.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar också beskedet.

– De nya amerikanska sanktionerna mot Rysslands oljejättar är en tydlig signal om att det kostar att bedriva krig och sprida terror. Åtgärden är både rättvis och fullt välförtjänt, säger han enligt Sky News.

– Det är framför allt ökade påtryckningar mot Ryssland som kommer vara effektiva för att nå fred, och sanktioner utgör en av de viktigaste delarna i det arbetet, fortsätter Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen