Volvo vänder om förbränningsmotorer

2024 09 04

År 2040 ska Volvo Cars vara ett klimatneutralt företag och 2030 ska biltillverkaren endast sälja elektriska bilar.

Det har varit Volvo Cars utstakade klimatmål.

Men nu justeras ett av målen.

Volvo Cars skrotar ambitionen om att vara helt elektrifierat 2030. I stället siktar bolaget på att 90 till 100 procent av den globala försäljningsvolymen 2030 ska utgöras av elektrifierade bilar, det vill säga en blandning av el- och hybridbilar.

Beskedet innebär att Volvo Cars backar från målet om att förbränningsmotorer ska fasas ut till 2030, eftersom hybridmodeller har både en förbränningsmotor och en eller flera elmotorer och batterier som hjälper till att driva bilen.

Volvo Cars hänvisar till att förändrade förutsättningar på marknaden har tvingat bolaget att justera målbilden.

– Utrullningen av laddinfrastruktur har gått långsammare än väntat, statliga incitament har dragits tillbaka på vissa marknader och ytterligare osäkerhet har skapats av de senaste tarifferna på elbilar på olika marknader.

– Med detta i åtanke fortsätter Volvo Cars att se behovet av en starkare och mer stabil lagstiftning för att stödja övergången till elektrifiering, framhåller biltillverkaren i ett uttalande.

”Vi är pragmatiska”

Volvo Cars andel av helt eldrivna bilar uppgick till 26 procent under andra kvartalet 2024. År 2025 räknar man med att andelen elektrifierade fordon kommer att ligga på mellan 50 och 60 procent.

När marknadsförhållandena är lämpliga ska Volvo Cars ta steget till full elektrifiering.

– Vi är fast övertygade om att vår framtid är elektrisk, säger Jim Rowan, vd för Volvo Cars.

– En elbil ger en överlägsen körupplevelse och ökar möjligheterna att använda avancerad teknik som förbättrar den totala kundupplevelsen. Det är dock tydligt att övergången till elektrifiering inte kommer att vara linjär, och kunder och marknader rör sig i olika hastigheter. Vi är pragmatiska och flexibla, samtidigt som vi behåller en branschledande position inom elektrifiering och hållbarhet.

Foto: L. Massimilian resp M. Suski

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 27

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen