Volvo vänder om förbränningsmotorer

2024 09 04

År 2040 ska Volvo Cars vara ett klimatneutralt företag och 2030 ska biltillverkaren endast sälja elektriska bilar.

Det har varit Volvo Cars utstakade klimatmål.

Men nu justeras ett av målen.

Volvo Cars skrotar ambitionen om att vara helt elektrifierat 2030. I stället siktar bolaget på att 90 till 100 procent av den globala försäljningsvolymen 2030 ska utgöras av elektrifierade bilar, det vill säga en blandning av el- och hybridbilar.

Beskedet innebär att Volvo Cars backar från målet om att förbränningsmotorer ska fasas ut till 2030, eftersom hybridmodeller har både en förbränningsmotor och en eller flera elmotorer och batterier som hjälper till att driva bilen.

Volvo Cars hänvisar till att förändrade förutsättningar på marknaden har tvingat bolaget att justera målbilden.

–  Utrullningen av laddinfrastruktur har gått långsammare än väntat, statliga incitament har dragits tillbaka på vissa marknader och ytterligare osäkerhet har skapats av de senaste tarifferna på elbilar på olika marknader. 

– Med detta i åtanke fortsätter Volvo Cars att se behovet av en starkare och mer stabil lagstiftning för att stödja övergången till elektrifiering, framhåller biltillverkaren i ett uttalande.

”Vi är pragmatiska”

Volvo Cars andel av helt eldrivna bilar uppgick till 26 procent under andra kvartalet 2024. År 2025 räknar man med att andelen elektrifierade fordon kommer att ligga på mellan 50 och 60 procent.

När marknadsförhållandena är lämpliga ska Volvo Cars ta steget till full elektrifiering.

– Vi är fast övertygade om att vår framtid är elektrisk, säger Jim Rowan, vd för Volvo Cars.

– En elbil ger en överlägsen körupplevelse och ökar möjligheterna att använda avancerad teknik som förbättrar den totala kundupplevelsen. Det är dock tydligt att övergången till elektrifiering inte kommer att vara linjär, och kunder och marknader rör sig i olika hastigheter. Vi är pragmatiska och flexibla, samtidigt som vi behåller en branschledande position inom elektrifiering och hållbarhet.

Foto: L. Massimilian resp M. Suski

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen