Volvo vänder om förbränningsmotorer

2024 09 04

År 2040 ska Volvo Cars vara ett klimatneutralt företag och 2030 ska biltillverkaren endast sälja elektriska bilar.

Det har varit Volvo Cars utstakade klimatmål.

Men nu justeras ett av målen.

Volvo Cars skrotar ambitionen om att vara helt elektrifierat 2030. I stället siktar bolaget på att 90 till 100 procent av den globala försäljningsvolymen 2030 ska utgöras av elektrifierade bilar, det vill säga en blandning av el- och hybridbilar.

Beskedet innebär att Volvo Cars backar från målet om att förbränningsmotorer ska fasas ut till 2030, eftersom hybridmodeller har både en förbränningsmotor och en eller flera elmotorer och batterier som hjälper till att driva bilen.

Volvo Cars hänvisar till att förändrade förutsättningar på marknaden har tvingat bolaget att justera målbilden.

– Utrullningen av laddinfrastruktur har gått långsammare än väntat, statliga incitament har dragits tillbaka på vissa marknader och ytterligare osäkerhet har skapats av de senaste tarifferna på elbilar på olika marknader.

– Med detta i åtanke fortsätter Volvo Cars att se behovet av en starkare och mer stabil lagstiftning för att stödja övergången till elektrifiering, framhåller biltillverkaren i ett uttalande.

”Vi är pragmatiska”

Volvo Cars andel av helt eldrivna bilar uppgick till 26 procent under andra kvartalet 2024. År 2025 räknar man med att andelen elektrifierade fordon kommer att ligga på mellan 50 och 60 procent.

När marknadsförhållandena är lämpliga ska Volvo Cars ta steget till full elektrifiering.

– Vi är fast övertygade om att vår framtid är elektrisk, säger Jim Rowan, vd för Volvo Cars.

– En elbil ger en överlägsen körupplevelse och ökar möjligheterna att använda avancerad teknik som förbättrar den totala kundupplevelsen. Det är dock tydligt att övergången till elektrifiering inte kommer att vara linjär, och kunder och marknader rör sig i olika hastigheter. Vi är pragmatiska och flexibla, samtidigt som vi behåller en branschledande position inom elektrifiering och hållbarhet.

Foto: L. Massimilian resp M. Suski

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen