Volvo återkallar tusentals bilar i Sverige – hela listan

2024 08 30

Svenskar som äger en Volvo kan behöva åka till verkstaden.

Detta eftersom Volvo Cars återkallar tusentals bilar från den svenska marknaden.

Fem Volvomodeller omfattas av återkallelsen som innebär att bilägarna behöver åka till verkstaden, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt tidningen tvingas Volvo återkalla bilarna på grund av att de har för höga utsläpp av kväveoxider. Modellerna behöver uppdateras med ny mjukvara för att klara kraven på utsläppsgränser.

Det är den nederländska myndigheten RDW som noterat felet.

– Efter en detaljerad utredning tillsammans med Volvo Cars beslutade vi att det krävs åtgärder för att bilarna fortsatt ska klara lagkraven. Volvo ska rulla ut en mjukvaruuppdatering som verifieras av oss för dessa bilar, säger Thérèse de Vroomen på RDW:s kommunikationsavdelning till Vi Bilägare.

Magnus Holst på Volvo Cars kommunikationsavdelning bekräftar uppgifterna.

– Vi har varit i kontakt med RDW avseende detta och även om vi planerar att lansera en relaterad mjukvaruuppdatering på vissa bilar har ingen sådan åtgärd vidtagits än, säger han till tidningen.

Vidare meddelar Holst att Volvo kommer gå ut med mer information om uppdateringen. När den kommer att ske är ännu inte fastställt. 

4 000 bilar

Uppemot 4 000 Volvobilar omfattas av återkallelsen.

Enligt Expressen rör det sig om följande modeller:

- S90, V90 och V90 Cross Country tillverkade mellan 30 april 2018–23 augusti 2020

- XC60 och XC90 tillverkade mellan 13 november 2017–12 maj 2019

Har minskat

Kväveoxider är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer.

– Eftersom det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider, sker de största utsläppen vid förbränningsprocesser. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter, men även energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart ger betydande bidrag av kväveoxider, rapporterar Naturvårdsverket.

I Sverige har utsläppen av kväveoxider mer än halverats sedan 1990. 

–  Sedan 1990 har utsläppen minskat med cirka 73 procent. Den största delen, cirka 82 procent, av utsläppen från inrikes transporter kommer från vägtrafiken, skriver Naturvårdsverket.

Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med 5 procent. År 2022 var utsläppen av kväveoxider 111 tusen ton. 

Foto: R. Lovesy

Text: Redaktionen

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen