Vladimir Putin varnar – “Det är ett stort misstag”

2024 06 20

Det råder ökade spänningar mellan Ryssland och Sydkorea.

I dagarna har Vladimir Putin besökt Nordkorea och Kim Jong Un.

I samband med besöket har de båda länderna aviserat att man kommer att stärka samarbetet militärt.

Det har fått Sydkorea att reagera genom att överväga att skicka vapen till Ukraina.

Nu rasar Vladimir Putin mot uppgifterna.

Är överens

Tidigare i veckan har offentligt besked kommit om mer djupgående militärt samarbete mellan Nordkorea och Ryssland.

– Ryssland och Nordkorea har undertecknat ett nytt strategiskt dokument som lägger grunden för relationerna mellan de båda länderna på lång sikt, framhåller den ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

– Avtalet innebär bland annat att man ska ge ömsesidigt stöd i händelse av aggression mot någon av parterna.

Sydkorea reagerar

Sydkorea har svarat på den rysk-nordkoreanska överenskommelsen med att överväga vapen till Ukraina.

Tidigare har Sydkorea i sitt stöd till Ukraina fokuserat på humanitärt och ekonomiskt stöd.

– Det är absurt att två parter med en historia av att starta invasionskrig, Koreakriget och kriget i Ukraina, nu lovar ömsesidigt militärt samarbete på grundval av en förebyggande attack från det internationella samfundet som aldrig kommer att inträffa, säger Sydkoreas president Yoon Suk Yeol enligt The Guardian.

Putin varnar

Nu går Vladimir Putin ut med en skarp varning till Sydkorea om att stötta Ukraina.

– Ett stort misstag, säger han enligt AFP.

Fortsatt isolerat

I samband med det pågående ryska anfallskriget i Ukraina har Rysslands diplomatiska kontakter med västvärlden försämrats avsevärt.

Istället har Putin behövt leta vänner i bland annat Afrika och Asien.

Under det pågående besöket i Asien har han varit på plats i såväl Nordkorea som Vietnam.

Samtidigt pågår mycket intensiva strider mellan ryska och ukrainska styrkor i flera delar av landet, och Ryssland försöker alltjämt göra så mycket de kan av situationen innan fler västerländska vapen hamnar i ukrainska händer.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen