Vinterns väderprognos – bakslag för Putin

2022 10 13

Det indikerar  EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus senaste långtidsprognos.

– Vi ser att vintern blir varmare än vanligt, säger Carlo Buontempo till AFP. Han är chef för Copernicus Climate Change Service som tagit fram väderprognosen.

Ett glädjande besked för husägare som oroar sig för de rekordhöga energikostnaderna och för europeiska beslutsfattare som vill undvika energiransonering på grund av nedskärningar i rysk gastillförsel.

Men dåliga nyheter för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Kall vinter gynnar Moskva

Analytiker har pekat på att Putin hoppas på en kall vinter för att den strypta ryska gasexporten ska påverka kontinenten ordentligt.

Diktatorn förhoppning är att en lång period med minusgrader kommer orsaka svårigheter för europeiska länder och i slutändan försvaga EU:s beslutsamhet när det gäller att stödja Ukraina.

– Om vi ​​inte har några ryska leveranser och vi har en vinter som är kallare än genomsnittet med cirka 10 procent, kommer det att sätta press på det europeiska gassystemet, säger Gergely Molnar, gasanalytiker på Internationella energirådet, IEA, till AFP.

Samtidigt har flera EU-länder förberett sig inför årets kyligaste period.

De senaste månaderna har europeiska stater tävlat om att fylla upp sina strategiska gasreserver och köpt extra förnödenheter till rekordpriser från bland annat Algeriet, Qatar, Norge och USA.

– EU-lagren är nästan fulla, vilket ger en stor säkerhetskudde för konsumenter och företag som är beroende av gas för att värma upp sina hem, kontor och fabriker, rapporterar AFP.

Förklaringen

En förklaring till det förväntade ovanligt varma vinterhalvåret är det globala väderfenomenet "La Nina".

– Under ett La Nina-år tenderar den senare delen av den europeiska vintern att gynna västliga vindar, så det blir varmt och blött, säger Carlo Buontempo till AFP.

Invånare i Europa kan dock räkna med en kylig period i december, enligt Copernicus prognos.

Foto: President of Russia Office resp C. Cruttenden

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen