SVERIGE: Villaägare riskerar miljonsmäll
2023 07 10
Bostäder i EU ska vara klimatneutrala år 2050.
Det fastslog unionen i slutet av juni.
Det nya beslutet kan slå hårt mot flera hushåll i Sverige.
Villaägare kan behöva lägga uppemot en halv miljon kronor på investeringar för att uppfylla kravet, rapporterar GP.
Enligt Anders Lundgren, mäklare på Svensk fastighetsförmedling i Göteborg och Mölndal, berörs drygt 40 procent av villaägarna av det nya EU-beslutet.
De kan behöva byta fönster, isolera väggar och byta värmesystem.
– Att man ska tvinga folk att göra renoveringar känns väldigt konstigt. Om 40 procent av hushållen måste göra energieffektiviseringar med tillräcklig isolering, kanske luft/luftvärmepump och byta fönster. Då blir man högre belånad, säger Anders Lundgren till GP.
Etappmål 2030
Redan till 2030 ska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor minska rejält.
EU:s medlemsländer har enats om att man ska minska klimatutsläppen med 55 procent till 2030.
Målet är en del av klimatpaketet ”Fit for 55”, som EU antog under det svenska ordförandeskapet.
Klimatpaketet innehåller bindande lagstiftning på klimat-, energi- och transportområdet – bland annat finns det nya regler om ”energisnåla hus”.
– Med EU:s klimatpaket Fit for 55 så läggs grunden för en ny europeisk klimatpolitik – med syftet att sänka EU:s utsläpp med 55 procent till 2030. Ramverket förändrar förutsättningarna för all europeisk klimatpolitik och Sverige måste nu analysera vad Fit for 55 får för konsekvenser för den nationella politiken, sa statsminister Ulf Kristersson (M) när klimatpaketet presenterades.
Nivå D
Enligt de nya direktiven ska samtliga bostäder i EU ha den europeiska energiklassen D inom tio år.
Sverige har i dag en egen nivå D.
Vad nivån innebär utifrån EU:s definition är dock oklart.
Enligt mäklare Anders Lundgren finns det ett betydande antal svenska bostäder som inte uppnår D-nivån i dagsläget.
– Det är väl nästan 40 procent av husen som ligger sämre än D. När man byggde på 70-talet byggde man väldigt många hus med direktverkande el och då får man den klassningen. Sedan har vi många gamla hus som har haft oljepanna som nu har elpanna, säger han till GP.
"Märkligt tyst"
Robert Boije, chefsekonom på storbanken SBAB, varnar även för att de nya EU-direktiven kan bli en dyr historia.
– Det är märkligt tyst i Sverige om EU:s nya förslag om energisnålare bostäder, trots att det kan bli dyrt i både flerbostadshus och villor, skriver han i DN.
Vidare skiver Boije att det är högst troligt att det kommer att krävas mycket stora investeringar i det befintliga bostadsbeståndet om Sverige ska kunna leva upp till förslaget bara genom att öka energiklassningen av bostäder från klass G till D till 2033.
– Och EU:s ambitionsnivå är således att nå klass A i hela beståndet till 2050. Ett väsentligt lägre bostadsbyggande de närmaste åren lär inte göra saken lättare, framhåller SBAB:s chefsekonom.
Utreder konsekvenserna
Regeringen har gett utredare John Hassler i uppdrag att analysera vad EU:s nya klimatpaket kan innebära för den svenska klimatpolitken.
I utredarens uppdrag ingår bland annat att:
- ta fram övergripande principer för hur en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik kan utvecklas och som gör det möjligt för Sverige att nå sina åtaganden på EU-nivå till 2030 samt skapa förutsättningar för att nå Sveriges etappmål och långsiktiga klimatmål om noll nettoutsläpp senast 2045.
- analysera hur politiken för klimatomställningen kan främja en effektiv strukturomvandling som bidrar till att skapa konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.
- ge förslag om hur Sverige kan bidra till effektiva klimatåtgärder utanför EU.
Källa: Regeringen
Foto: P. Kapischka
Text: Redaktionen