SVERIGE: Villaägare riskerar miljonsmäll

2023 07 10

Bostäder i EU ska vara klimatneutrala år 2050.

Det fastslog unionen i slutet av juni.

Det nya beslutet kan slå hårt mot flera hushåll i Sverige.

Villaägare kan behöva lägga uppemot en halv miljon kronor på investeringar för att uppfylla kravet, rapporterar GP.

Enligt Anders Lundgren, mäklare på Svensk fastighetsförmedling i Göteborg och Mölndal, berörs drygt 40 procent av villaägarna av det nya EU-beslutet.

De kan behöva byta fönster, isolera väggar och byta värmesystem.

– Att man ska tvinga folk att göra renoveringar känns väldigt konstigt. Om 40 procent av hushållen måste göra energieffektiviseringar med tillräcklig isolering, kanske luft/luftvärmepump och byta fönster. Då blir man högre belånad, säger Anders Lundgren till GP.

Etappmål 2030

Redan till 2030 ska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor minska rejält.

EU:s medlemsländer har enats om att man ska minska klimatutsläppen med 55 procent till 2030.

Målet är en del av klimatpaketet ”Fit for 55”, som EU antog under det svenska ordförandeskapet.

Klimatpaketet innehåller bindande lagstiftning på klimat-, energi- och transportområdet – bland annat finns det nya regler om ”energisnåla hus”.

– Med EU:s klimatpaket Fit for 55 så läggs grunden för en ny europeisk klimatpolitik – med syftet att sänka EU:s utsläpp med 55 procent till 2030. Ramverket förändrar förutsättningarna för all europeisk klimatpolitik och Sverige måste nu analysera vad Fit for 55 får för konsekvenser för den nationella politiken, sa statsminister Ulf Kristersson (M) när klimatpaketet presenterades.

Nivå D

Enligt de nya direktiven ska samtliga bostäder i EU ha den europeiska energiklassen D inom tio år.

Sverige har i dag en egen nivå D.

Vad nivån innebär utifrån EU:s definition är dock oklart.

Enligt mäklare Anders Lundgren finns det ett betydande antal svenska bostäder som inte uppnår D-nivån i dagsläget.

– Det är väl nästan 40 procent av husen som ligger sämre än D. När man byggde på 70-talet byggde man väldigt många hus med direktverkande el och då får man den klassningen. Sedan har vi många gamla hus som har haft oljepanna som nu har elpanna, säger han till GP.

"Märkligt tyst"

Robert Boije, chefsekonom på storbanken SBAB, varnar även för att de nya EU-direktiven kan bli en dyr historia.

– Det är märkligt tyst i Sverige om EU:s nya förslag om energisnålare bostäder, trots att det kan bli dyrt i både flerbostadshus och villor, skriver han i DN.

Vidare skiver Boije att det är högst troligt att det kommer att krävas mycket stora investeringar i det befintliga bostadsbeståndet om Sverige ska kunna leva upp till förslaget bara genom att öka energiklassningen av bostäder från klass G till D till 2033.

– Och EU:s ambitionsnivå är således att nå klass A i hela beståndet till 2050. Ett väsentligt lägre bostadsbyggande de närmaste åren lär inte göra saken lättare, framhåller SBAB:s chefsekonom.

Utreder konsekvenserna

Regeringen har gett utredare John Hassler i uppdrag att analysera vad EU:s nya klimatpaket kan innebära för den svenska klimatpolitken.

I utredarens uppdrag ingår bland annat att:

- ta fram övergripande principer för hur en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik kan utvecklas och som gör det möjligt för Sverige att nå sina åtaganden på EU-nivå till 2030 samt skapa förutsättningar för att nå Sveriges etappmål och långsiktiga klimatmål om noll nettoutsläpp senast 2045.

- analysera hur politiken för klimatomställningen kan främja en effektiv strukturomvandling som bidrar till att skapa konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning i hela landet.

- ge förslag om hur Sverige kan bidra till effektiva klimatåtgärder utanför EU.

Källa: Regeringen

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen