Vill utvärdera Sveriges EU-medlemskap

2023 05 02

EU har fått ett för stort inflytande över beslut i Sverige.

Det anser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver Åkesson att EU ”är på väg att bli en tvångströja för Sverige”

Nu vill SD-ledaren utvärdera det svenska medlemskapet.

– Vi behöver utvärdera konsekvenserna av vårt medlemskap i EU och också titta på hur vi kan begränsa den överimplementering av EU-lagstiftning som Sverige hittills ägnat sig åt.

– Svenska makthavare behöver hitta vägar framåt att bättre bevaka svenska intressen och vi behöver få undantag från EU:s direktiv för att politiken i Sverige i högre grad ska kunna rimma med folkviljan, framhåller Jimmie Åkesson.

Stoppa migrationspakt

Sverigedemokraterna har historiskt varit mycket kritiska till Sveriges medlemskap i EU.

Kravet på att Sverige ska lämna unionen finns dock inte kvar i partiprogrammet.

SD anser dock fortfarande att EU har ett för stort inflytande över beslutsfattningen i Sverige.

De senaste veckorna har partiet rasat mot EU:s asyl- och migrationspakt, som bland annat Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé varit med och förhandlat fram.

”Kommer inte att acceptera”

Enligt SD riskerar det planerade EU-beslutet att leda till ökad invandring till Sverige. 

Något som SD vill undvika med alla medel.   

Mattias Karlsson (SD), riksdagsledamot och tidigare vikarierande partiledare, har hotat med regeringskris om förslaget blir verklighet.

Jimmie Åkesson använde sig av en liknande retorik i ett inlägg på Facebook.  

– Det kan knappast komma som en chock för någon att SD står upp för en självständig och mycket stram svensk migrationspolitik. EU:s 'migrantpakt' innebär i praktiken det motsatta, skrev SD-ledaren och tillade:

– Vi kommer inte att acceptera att man skänker bort svenska väljares makt över migrationspolitiken till andra länders politiker och byråkrater i Bryssel. Punkt.

Foto: A Lallemand

Text: Redaktionen


7 augusti 2026

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen 

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


07 aug 26

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen