SVERIGE: Vill utöka skyldighet för tusentals 18-åringar

2022 12 23

Uppemot 10 000 svenska tonåringar kan få en särskild 18-årspresent framöver.

Det handlar om att regeringen vill inkludera tusentals fler ungdomar i det militära som ska göra lumpen kommande år, rapporterar SVT.

Var tionde ung person

Idag är det mellan 5 000 och 6 000 unga som gör värnplikten. Sedan tidigare står det även klart att den siffran ska öka till 8 000 år 2025.

Men det räcker inte, enligt regeringen, som vill att 10 000 personer ska göra lumpen varje år senast 2035. Det innebär att var tionde ung person skulle vara aktuell för värnplikten.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det. Därför behöver vi bygga ut värnplikten, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT.

Oppositionen stöttar

Förslaget får stöd även i oppositionen. Tidigare har Socialdemokraterna slagit fast ett mål på 8 000 – men kan tänka sig fler.

– Nu har vi sagt 8 000 till år 2025. Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, säger Socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist till SVT.

Oklart om tjänstgöring vid Natokrig

En stor fråga gäller dock den vad Sveriges framtida Natomedlemskap kommer att innebära för värnplikten och utlandstjänstgöring.

I nuläget finns det inga regler för om personer som gjort lumpen kan skickas som soldater till andra länder, vilket nu regeringen vill utreda och se över om lagen behöver ändras.

– Lagen säger att värnpliktiga ska användas vid försvar av Sverige, det är ju en definitionsfråga var det börjar. Vi har tillsatt en utredning som ska återkomma i höst som tittar på lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige, säger Pål Jonson, och betonar att frivillighet och motivation kommer att vara viktiga faktorer även i framtiden.

Utökats i omgångar

Alla tonåringar får samma år som de fyller 18 ett brev hem med information om mönstring som enligt lag, med vissa undantag, måste fyllas i sanningsenligt.

Värnplikten pausades 2010 men återupptogs delvis 2014 då personer som redan var krigsplacerade kunde kallas till repetitionsutbildningar.

Fyra år senare utökades värnplikten ytterligare.

– Nu mönstras årligen ett stort antal 18-åriga män och kvinnor för grundutbildning, framhåller Försvarsmakten på sin hemsida.

Längden på utbildningen är mellan sex och 15 månader. Första delen är den så kallade grundläggande militära utbildningen, GMU, och pågår i tre månader. Därefter följer en befattningsutbildning på upp till 12 månader.

Foto: E. Reyna

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT.

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström.

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

Elområde Luleå SE 1
Elområde Sundsvall SE 2
Elområde Stockholm SE 3
Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

Tung dag för Zelenskyj – besked på julafton

2025 12 25

Zelenskyj riskerar en stor personlig förlust.

En ny ukrainsk opinionsundersökning visar att president Volodymyr Zelenskyj sannolikt skulle förlora presidentvalet om det hölls i dag.

Detta trots ett jämnt utgångsläge i den första valomgången, rapporterar Kyiv Independent.

Jämnt läge

Mätningen, som publicerats idag, julafton, har genomförts av det ukrainska opinionsinstitutet SOCIS och omfattar deltagare från hela landet.

Mätningen visar att Zelenskyj skulle få cirka 22 procent av rösterna i en första valomgång.

Den tidigare överbefälhavaren Valerii Zaluzjnyj ligger strax bakom med 21 procent.

Undersökningen bygger på personliga intervjuer och är utformad för att spegla olika regioner och grupper av befolkningen.

Samtidigt uppger drygt 24 procent av de tillfrågade att de ännu inte bestämt sig.

– Det finns en tydlig osäkerhet bland väljarna kring framtida ledarskap, konstaterar SOCIS i sin analys.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tydlig förlust

När de svarande fick ta ställning till en hypotetisk andra valomgång mellan Zelenskyj och Zaluzjnyj blev resultatet betydligt mer entydigt.

Enligt mätningen skulle Zaluzjnyj vinna med 64 procent av rösterna, medan Zelenskyj stannar på 36 procent.

Resultatet pekar på att Zelenskyj, trots sin roll som krigspresident, har ett svagare stöd i ett direkt möte med den tidigare militärledaren.

– Zaluzjnyj uppfattas av många som ett alternativt ledarskap i krigstid, uppger SOCIS i sin sammanfattning av mätningen.

Undersökningen visar även att Zelenskyj skulle förlora mot andra profiler med militär bakgrund.

I ett scenario där underrättelsechefen Kyrylo Budanov ställs mot Zelenskyj vinner Budanov med 56 procent mot 44.

Inget val under krig

Trots siffrorna är ett presidentval i nuläget inte möjligt.

Ukrainas lag förbjuder val under rådande krigstillstånd, och miljontals ukrainare befinner sig dessutom utomlands eller är internflyktingar.

Presidenten har tidigare sagt att val endast kan hållas om säkerheten kan garanteras.

– Vi kan inte hålla val när människor strider vid fronten eller lever under ständig beskjutning, sade han vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Ukraina varnas – ”Det är en trojansk häst”

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen