Ungdomar vill ta över Liberalerna

2022 11 10

Erik Berg, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, planerar redan att ta över makten i Liberalerna.

Ordföranden i Liberala ungdomsförbundet, Luf, är mycket kritisk till det samarbete med Sverigedemokraterna som huvudpartiet inledde i form av Tidöavtalet efter valet.

Redan nu ser han dock att Luf-profiler håller på att förändra Liberalerna inifrån, till exempel genom den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari, berättar han i en intervju med Dagens Nyheter.

– Vi är redo att ta över det här partiet. Och det kommer vi absolut att göra, säger Erik Berg till tidningen.

Vill se fler ungdomar

En stor anledning till att Luf:s ordförande vill se intern förändring är migrationsfrågan. Ett område där Liberalernas partiledning körde över partibesluten i och med att man ingick Tidöavtalet där SD fick stort genomslag i just frågor om migration.

– Maktövertagandet måste fortsätta. Om partiledningen inte gillar att lyssna på partibesluten måste vi se till att få in fler luf:are i partiledningen, säger Erik Berg till DN.

Han poängterar också att med ett sådant skifte skulle det vara slut på avtal med Sverigedemokraterna.

– Då kommer inte finnas utrymme för SD-samarbete.

Öppen kritik mot huvudpartiet

Ända sedan de tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna presenterade Tidöavtalet tillsammans med Sverigedemokraterna har L:s ungdomsförbund öppet vädrat sitt missnöje mot samarbetet med just SD.

Inför statsministeromröstningen, som sedermera slutade att Ulf Kristersson (M) tog över posten, krävde Luf att huvudpartiet skulle rösta nej till M-ledaren.

– Vi har varnat för vad samarbetet med Sverigedemokraterna skulle innebära sedan Liberalernas vägval i mars 2021, framhöll just Erik Berg tillsammans med vice ordförande Olle Johnsson i Luf i en debattartikel i Expressen.

Försvarat innehållet

Flera andra L-aktörer riktade också kritik mot överenskommelsen. Bland annat partistyrelseledamoten Jan Jönsson.

Men partiledare Johan Pehrson försvarade avtalet och dess innehåll.

– Jag har inget krav på människor att man ska gilla allting. Jag försöker upplysa alla liberaler om att Liberalerna i århundrade ingått i olika regeringar. Man kompromissar och ibland blir det andra partiers politik. Man får ge och ta. Så det är en orättvis beskrivning men det är klart att det innehåller både sött och salt, sade L-ledaren i oktober.

Foto: Viktor Pettersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 16

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen