INRIKES: Vill ställa hårdare krav på lärarstudenter

2022 09 08

Högeroppositionen, M, KD, SD och L, vill höja kraven på lärarstudenter.

På sikt vill partierna införa ett obligatoriskt lämplighetstest och införa ett krav på minst betyget C i de ämnen man vill undervisa i, rapporterar SR Ekot.

– I dag har vi olyckligtvis så att hälften av alla lärarstudenter hoppar av antingen under utbildningens gång eller något av de första åren i yrket och så kan vi ju inte ha det när vi samtidigt vet att det är duktiga ämneskunniga lärare som är helt avgörande för att man ska lyckas i skolan, säger Moderaternas skolpolitiske talesperson Lars Hjälmered, till SR.

Kritiserar förslaget

Universitets och högskolerådet, UHR har bedömt att ett höjt betygskrav skulle kunna minska avhoppen, men att det samtidigt riskerar att missgynna vissa grupper – till exempel studenter som kommer från studieovana hem, uppger SR.

Den rödgröna sidan är tveksamma till oppositionens nya förslag.

– Vi tror ju i stället att vi måste höja attraktiviteten genom fler kollegor och bättre arbetsmiljö och löner, säger Annika Hirvonen, Miljöpartiets skolpolitiska talesperson, till SR.

Utbildningsminister Anna Ekström (S), som tillsammans med C, L och MP infört att lärosäten som vill ha ska få ha lämplighetstest, är tveksam till att göra testet obligatoriskt.

Hon anser att frågan först måste utvärderas.

– Det ger oss också möjlighet att se vilken form av lämplighetstester som i så fall är tillräckligt bra för att vi ska kunna överväga det för fler, säger hon till radiokanalen.

Lärarbristen i Sverige

Det kommer att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035, enligt Skolverkets prognos från 2021.
Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9.
Totalt behöver cirka 153 000 lärare och förskollärare examineras fram till 2035. Med dagens nivåer av antal nybörjare och andel som tar examen beräknas cirka 141 000 lärare och förskollärare examineras under perioden.
Det kommer därmed att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare år 2035.
Källa: Skolverket

Foto: Kenny Eliason

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen