INRIKES: Vill ställa hårdare krav på lärarstudenter

2022 09 08

Högeroppositionen, M, KD, SD och L, vill höja kraven på lärarstudenter.

På sikt vill partierna införa ett obligatoriskt lämplighetstest och införa ett krav på minst betyget C i de ämnen man vill undervisa i, rapporterar SR Ekot.

– I dag har vi olyckligtvis så att hälften av alla lärarstudenter hoppar av antingen under utbildningens gång eller något av de första åren i yrket och så kan vi ju inte ha det när vi samtidigt vet att det är duktiga ämneskunniga lärare som är helt avgörande för att man ska lyckas i skolan, säger Moderaternas skolpolitiske talesperson Lars Hjälmered, till SR.

Kritiserar förslaget

Universitets och högskolerådet, UHR har bedömt att ett höjt betygskrav skulle kunna minska avhoppen, men att det samtidigt riskerar att missgynna vissa grupper – till exempel studenter som kommer från studieovana hem, uppger SR.

Den rödgröna sidan är tveksamma till oppositionens nya förslag.

– Vi tror ju i stället att vi måste höja attraktiviteten genom fler kollegor och bättre arbetsmiljö och löner, säger Annika Hirvonen, Miljöpartiets skolpolitiska talesperson, till SR.

Utbildningsminister Anna Ekström (S), som tillsammans med C, L och MP infört att lärosäten som vill ha ska få ha lämplighetstest, är tveksam till att göra testet obligatoriskt.

Hon anser att frågan först måste utvärderas.

– Det ger oss också möjlighet att se vilken form av lämplighetstester som i så fall är tillräckligt bra för att vi ska kunna överväga det för fler, säger hon till radiokanalen.

Lärarbristen i Sverige

Det kommer att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035, enligt Skolverkets prognos från 2021.
Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9.
Totalt behöver cirka 153 000 lärare och förskollärare examineras fram till 2035. Med dagens nivåer av antal nybörjare och andel som tar examen beräknas cirka 141 000 lärare och förskollärare examineras under perioden.
Det kommer därmed att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare år 2035.
Källa: Skolverket

Foto: Kenny Eliason

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen