Vill sätta in USA-soldater i Gaza

2023 10 22

Vita Huset bör ge Hamas-terroristerna i Gaza en tidsfrist på 12 timmar.

Därefter bör amerikanska soldater gå in i Gaza.

Det anser den republikanska presidentkandidaten Mike Pence. Ytterligare en kandidat efterfrågar att USA:s armé sätt in mot Hamas.

Soldaternas uppdrag bör vara att frita och hämta tillbaka de minst tio amerikaner som är försvunna och tros ha kidnappats av islamisterna i Gaza.

Flottans attackdykare

– Vi talar om amerikaner nu.

– Vi talar om amerikaner som har tillfångatagits och hålls gisslas av de brutala Hamas-terroristerna.

Det säger den tidigare vicepresidenten Mike Pence till CNN.

– Om jag hade varit president så hade jag redan ringt till the Joint Special Operations Command.

– Jag hade givit order till amerikanska arméns insatsstyrka och flottans attackdykare att göra sig förberedda att samverka med Israels Försvarsstyrkor, säger Mike Pence.

12 timmar

Han anser att USA-soldaterna borde göra sig redo att frita de kidnappade amerikanska medborgarna som nu löper stor risk att förlora livet i terroristernas händer i Gazaremsan.

– Jag hade sagt till Hamas att ni har 12 timmar på er att släppa loss varje amerikan, varje israelisk gisslan.

– Annars kommer vi och hämtar dem, poängterar Mike Pence.

Ytterligare en kandidat

Mike Pence ligger bland de fem främsta kandidaterna i Republikanernas primärval inför presidentvalet 2024, enligt en ny nationell mätning från Harvard Harris opinionsinstitut.

Även kandidaten Asa Hutchinson vill att USA:s armé sätts in mot Hamas-terroristerna.

– Som president skulle jag be kongressen om tillåtelse för militära styrkor mot Hamas, säger han till NewsNation.

President Biden

Två USA-gisslan, Judith Raanan och hennes 18-åriga dotter Natalie Raanan, frisläpptes av Hamas på torsdagen.

– Dessa personer och deras familjer har full stöd från USA:s regering när de återhämtar sig och läker.

– Vi ska alla respektera deras integritet i detta läge, säger president Joe Biden som uttryckte glädje över frisläppandet.

Sjukhuset i Gaza

Det står allt mer klart att den raket som orsakade stor förödelse och massmord vid ett sjukhus i Gaza nyligen inte avfyrades av Israel – utan istället av islamister på Gazaremsan.

Det stöds både av en extern granskning vid nyhetsbyrån AP och av Frankrikes militärs underrättelsetjänst.

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen