Vill sätta hårdare press på svenska hushåll

2023 07 01

Styrräntan i Sverige kan vara för låg.

Riksbanken har beslutat att återigen höja styrräntan, denna gång med 0,25 procentenheter.

Det innebär att räntan nu ligger på 3,75 procent, någonting som slår mycket hårt mot svenska hushåll efter en längre tid av lägre räntor.

Nu menar Swedbanks chefsekonom Mattias Persson att styrräntan bör höjas ännu mer, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Ekonomin går för bra. Arbetsmarknaden är superstark och räntehöjningarna har inte riktigt påverkat, säger Persson.

– Ska vi gå in i detaljer så har inte bolåneräntorna höjts lika mycket som Riksbanken har räknat med.

Högsta på 15 år

Den senaste höjningen innebär att räntan nu är den högsta den varit på 15 år.

Riksbanken menar att inflationen alltjämt är för hög och att den inte dämpas lika fort som väntat.

Enligt prognosen kan räntan vända nedåt igen först 2026.

“Kommer nog behövas”

Persson förklarar att han har svårt att förstå de som menar att Riksbanken ska ha höjt färdigt.

Istället tror och hoppas han på ytterligare höjningar framöver.

– Det är tråkigt att säga att det är bra med höjningar men det kommer nog behövas fler höjningar än vad Riksbanken också tror i dag, säger han till SvD.

Kronan rekordsvag

Den svenska kronan är fortsatt oerhört svag, någonting som bidrar till att hålla inflationen uppe.

Under den senaste tiden har den legat på mycket låga nivåer och till och med nått ett bottenrekord.

Många har förespråkat att Sverige bör överge kronan och börja använda euron istället, bland annat Liberalernas partiledare Johan Pehrson.

“Är ett problem”

En annan som vill se Sverige införa euro som valuta är ekonomen Lars Calmfors som utredde saken på 90-talet.

Han menar att den svaga kronan är en högst bidragande orsak till inflationen.

– Det är klart att den svaga kronan är ett problem som Riksbanken har svårt att påverka. Det försvårar deras inflationsbekämpning, säger han till SVT.

En svag valuta, hög inflation och höga räntor har inneburit ett tungt ekonomiskt år för många svenskar.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Ryssland sätter in 300 000 soldater

2024 12 03

Ryssland kommer trappa upp kriget i Ukraina efter årsskiftet.

Det står klart efter ett nytt besked från landets försvarsdepartement.

I ett färskt uttalande meddelar departementet att ytterligare 300 000 soldater kommer skickas till Ukraina.

Beskedet ges i den ryska militärledningens officiella tidning Krasnaya Zvezda.

– Ytterligare 300 000 militärer kommer att placeras i Ukraina efter att de har genomgått ett gigantiskt militärt träningsprogram, framhåller Ivan Buvaltsev, chef för stridsutbildning vid den ryska försvarsmakten.

– Femton kompanier med militära instruktörer och specialister ska utbilda de nya rekryterna. Fokus kommer att läggas på militära anfallsstrategier, eftersom det har blivit särskilt relevant med anledning av våra truppers avancemang i Ukraina.

Vidare uppger Buvaltsev att rekryterna kommer utbildas på mer än 2 300 platser i Ryssland.

De kommer även involveras i övningar utomlands, framhåller militärchefen.

– Övningarna kommer hållas under så nära stridsförhållanden som möjligt.  

Uppgifter: Så stora är Rysslands förluster

Sedan början av den fullskaliga invasionen har Ryssland främst förlitat sig på professionella soldater och frivilliga. 

Den ryska ledningen erbjuder generösa engångsbetalningar till de som ansluter sig till kriget.

Men behovet av nya rekryter är stort.

Enligt ukrainska uppgifter har närmare 700 000 ryska soldater dödats eller skadats i kriget.

Trots de massiva förlusterna syns inga tecken på att kriget kommer ta slut. 

Snarare tycks det eskalera, vilket Rysslands senaste besked är ett tecken på. 

LÄS MER HÄR:

Blodigt rekord har slagits – mardröm för Ryssland

Ryssland drar tillbaka styrkor från Ukraina

Tunga ryska förluster – i flera delar av världen

Ryssland hävdar – “Kuppförsök i vårt grannland”

Foto: A. Jawfox resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Circle K och OKQ8 slutar omedelbart – varnas av Konkurrensverket

2024 12 03

Konkurrensverket har utrett misstankar om brott mot konkurrenslagen hos tre stora drivmedelskedjor i Sverige.

Det rör sig om Cirlce K, OKQ8 och Preem och deras löpande och offentliga publicering av rekommenderade priser på bensin och diesel, som bedöms kunna vara i strid mot konkurrenslagen.

Enligt mönstret går Circle K, som är prisledande, först ut med ändringar i rekommenderade priser och listpriser på morgonen.

Inom en dryg timme följer OKQ8 och Preem efter och publicerar samma pris.

Konkurrensverket har tidigare varnat för att detta kan innebära att en kedja helt och hållet styr drivmedelspriserna i Sverige.

– Det bidrar till en mycket homogen prisbild på drivmedel över hela landet, framhöll myndigheten i oktober och syftade på Circle K.

Lovar att sluta

Efter utredningen väljer nu Cirlce K och de två andra kedjorna att upphöra med tjänsten.

Det sker frivilligt och innebär att företagen inte längre offentligt kommer att publicera rekommenderade priser på vissa drivmedel för privatkunder så som det sker idag.

Beskedet skulle kunna få följden att det blir lägre drivmedelspriser i Sverige.

– Pristransparens kan vara både positivt och negativt för konsumenterna. Beroende på hur en marknad fungerar kan företag riskera att skada konkurrensen om de prissignalerar genom att offentliggöra prishöjningar eller prisstrategier.

– Prissignalering kan under vissa förutsättningar också leda till otillåten prissamordning mellan företag och innebära högre priser för konsumenterna, säger Konkurrensverkets vikarierande generaldirektör Hanna Witt i ett uttalande.

Kan straffas med enormt vite

De tre drivmedelsföretagen åtar sig även att senarelägga publiceringen av listpriser för drivmedel riktade till företagskunder för lätt trafik, även om det fortsatt kan göras med vissa begränsningar.

Konkurrensverket är nöjd med beskedet från mackarna.

Enligt myndigheten avhjälper det konkurrensproblem som preliminärt identifierats under utredningen och godtar därmed bolagens åtaganden.

– Beslutet förenas med viten om 100 miljoner kronor för respektive bolag, som kan dömas ut om de inte efterlever sina respektive åtaganden. Åtagandena gäller i tre år. I beslutet skrivs även drivmedelsbolaget St1, som också varit part i utredningen, av från vidare utredning, framhäver Konkurrensverket.

Foto: Circle K 

Text: Redaktionen