Förslag om att omvandla hyresrätter – det här gäller

2023 05 12

Målet är att fler personer ska kunna äga sitt boende.

– Ett ökat eget ägande innebär att fler känner ett ansvar för sitt boende och sin boendemiljö. En blandning av olika boendeformer är positivt för bostadsområden och kan bidra till minskad segregation, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) på en pressträff, enligt SVT.

På frågan om inte hyreslägenheter är det enklaste sättet för att komma in på bostadsmarknaden, svarar ministern:

– Det finns inte en enskild åtgärd. Vi gör mycket för hyresrätter. Det som det här möjliggör är att om man omvandlar beståndet kan det frigöra kapital som kan gå till renoveringar för hyresrätter.

Fakta ägarlägenhet

Boendeformen infördes 2009 i Sverige och innebär i korthet att det är möjligt att äga sin egen lägenhet fullt ut. Till skillnad från en bostadsrätt, då köparen endast äger rätten att bo i lägenheten.

Så här skriver Lantmäteriet:

- Ägarlägenhet innebär ett ökat självbestämmande eftersom du själv äger lägenheten och söker lagfart enligt samma regler som för andra typer av fastigheter.

- Du disponerar fullständigt över lägenheten och kan måla om, byta kök, hyra ut den och så vidare.

- Precis som för den som äger en villa eller ett radhus finns också möjlighet att pantsätta, belåna och överlåta sin fastighet.

”Kan stärka Sveriges konkurrenskraft”

Mäklarsamfundet välkomnar förslaget.

– Många internationella talanger är obekväma med bostadsrättsystemet, och har inte tillräckligt med ködagar för att flytta till en hyresrätt. Fler ägarlägenheter kan stärka Sveriges konkurrenskraft genom att öppna dörren för fler talanger som vill arbeta i Sverige, säger André Nilsson, bostadspolitisk expert Mäklarsamfundet.

Hyrköpsmodell 

Regeringen tillsätter även en utredning för att utveckla en ny hyrköpsmodell.

Enligt Andreas Carlsson skulle köpare till exempel kunna betala halva insatsen av en lägenhet i ett första skede för att sedan betala den andra halvan över tid.

Modellen har efterfrågats av Mäklarförbundet under en längre tid.

– Att sänka trösklarna in till bostadsmarknaden behövs både för att tackla arbetskraftsbristen och för att fler ska kunna förverkliga sina bostadsdrömmar. Hyrköp kan ge den som står utanför bostadsmarknaden möjligheten att ta steget in, säger André Nilsson.

Foto: B. Griggs

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen