BRYSSEL: ”Vill inte att svenskar går ut på stan”

2023 10 18

Oron är stor bland många svenskar som befinner sig i Bryssel.

Detta efter att två svenskar kallblodigt har skjutits ihjäl i ett terrordåd som ägt rum samtidigt som Sveriges landslagsmatch i fotboll mot Belgien ägde rum i Bryssel på måndagskvällen.

Uppmaning till allmänheten

Belgiens premiärminister Alexander De Croo uppmanar invånarna i Bryssel att vara vaksamma.

– Vi övervakar situationen och ber invånarna i Bryssel att vara vaksamma, framhåller premiärministern på X.

– Mina uppriktiga kondoleanser till de nära och kära till offren för den fega attacken i Bryssel.

Islamistiska slagord

Enligt Sudinfo skall mördaren ha skrikit islamistiska slagord.

– Allahu akbar, skrek mördaren samtidigt som han sköt i alla riktningar, uppger Sudinfo.

Han hävdade även att han dödat tre "otrogna" personer.

Frankrike agerar

Även grannlandet Frankrike ha agerat efter dådet.

– Gränskontrollerna mellan Belgien och Frankrike kommer att förstärkas.

Det meddelar Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin enligt Sudinfo.

Mördaren och den misstänkta terroristen har ännu inte gripits.

– Skytten är fortfarande på flykt, rapporterar belgiska medier.

Samtidigt höjs terrornivån i Bryssel till nivå nummer 4 – högsta möjliga nivån.

Belgisk polis om svenskar

Svenska Fotbollsförbundets säkerhetsansvariga Martin Fredman har nåtts av uppgifter av belgisk polis, enligt Expressen.

– Man vill inte att svenskar ska gå ut på stan, säger han enligt tidningen.

Först var det oklart huruvida matchen skulle brytas eller inte. Från belgiskt håll gjordes bedömningen utifrån att man ville skydda svenskarna.

– Vi är trygga inne på arenan nu och man vill inte ha ut svenskar på stan.

Det sa Fredman enligt Fotbollskanalen.

Senare bröts matchen på bland annat spelarnas begäran.

Reinfeldt förd i säkerhet

Samtidigt rapporterar TV4 att Sveriges tidigare statsminister tillika ordförande i Svenska Fotbollsförbundet Fredrik Reinfeldt förts bort från arenan av säkerhetspersonal.

– Först försvann de ut från läktaren i något rum bakom.

– Sen såg vi hur de tog sig ner från läktarna mot planen och försvann ner i katakomberna.

Det uppger Fotbollskanalen till TV4.

Felaktigt uppger Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt förklarar i SVT Aktuellt 21 att uppgifterna om att han eskorterats bort och lämnade arenan är felaktiga.

– Jag fördes inte bort av poliseskort. Jag gick 20 meter. Jag stod kvar och följde matchen, understryker Reinfeldt.

Foto: A Vesakaran

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen