Vill införa hundförbud i Sverige

2024 01 11

Ett förbud mot avel och import av kamphundar och andra särskilt farliga hundar bör införas i Sverige.

Det föreslår riksdagspolitikern Fredrik Kärrholm (M).

– I rätta händer är inte en handgranat farlig heller. Det betyder inte att vi kan tillåta alla människor i Sverige att ha handgranater hemma, säger han till GP.

Förbudet bör omfatta så kallade kamphundar. Det framhöll Kärrholm i en motion som han lämnade in i höstas.  

– Regeringen bör utreda ett förbud mot avel och import av så kallade kamphundar och andra särskilt farliga hundar, i enlighet med det regelverk som finns i Norge och Danmark, skrev M-politikern.

Tusentals personer attackerade

Moderaten motiverar sitt förslag med att antalet hundattacker har ökat i Sverige.

– Förra året fick nästan 4 000 personer uppsöka specialiserad öppenvård efter att ha blivit bitna eller angripna av en hund. Angreppen har de senaste 20 åren blivit vanligare.

– Hundar som historiskt avlats för kamp är kraftigt överrepresenterade. I både Norge och Danmark har därför särskilt farliga hundraser förbjudits.

Tioårig pojke attackerad

I veckan har två allvarliga hundattacker inträffat i Sverige.

I måndags attackerades en tioårig pojke i Kortedala av en hund.

Pojken skadades allvarligt i attacken och vårdas på  Drottning Silvias barnsjukhus där han har opererats två gånger.  

Länsstyrelsen uppger att hunden troligtvis kommer att avlivas.

Kvinna biten i ansiktet

Vid 15-tiden på torsdagen attackerades en kvinna i 65-årsåldern i Borås av tre lösspringande hundar.

Polisen uppger att kvinnan blev biten i handen och ansiktet.

Avlossade varningsskott

Polis och ambulans ryckte ut till platsen för hundattacken.

I samband med att en patrull närmade sig hundarna började djuren rusa mot poliserna. Ett varningsskott avlossades i samband med händelsen.

Ingen person eller djur kom till skada.

Ägaren till hundarna, en man i 45-årsåldern, var frånvarande när kvinnan blev biten. Han har senare lokaliserats och misstänks nu för vållande till kroppsskada, alternativt brott mot lagen om tillsyn av hundar och katter.

– En anmälan kommer även att lämnas till Länsstyrelsen för framtida tillsyn. Skadeläget för den bitna kvinnan är oklart, framhåller polisen.

Foto: T. Jade

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget ligger på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

30nov2025

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen