Vill införa en ny vägskatt för alla bilar i Sverige – För klimatets skull

2021 09 29

– Det måste bli dyrare att förstöra klimatet. En avståndsbaserad vägtrafikskatt för person- och lastbilar, lägre på landsbygden och högre i städer, behöver införas.

Det anser de tre MP-profilerna Karin Svensson Smith, ordförande för Miljöpartiets klimatnätverk och kongressombud, David Ling, språkrör för Grön ungdom och Jesper Olsson som, är språkrör Gröna studenter

Intäkterna till kollektivtrafiken

Och tanken är att intäkterna från den nya vägskatten ska gå till att finansiera statliga anslag till nationell och regional kollektivtrafik.

– Förutom geografin bör skatten differentieras efter fordonets vikt. Intäkterna kan användas för att öka utbudet av tåg- och busstrafik. Såväl nationell tågtrafik som regional kollektivtrafik kan bara öka turtätheten utan taxehöjningar om det sker en större offentlig finansiering, förklarar miljöpartisterna i Expressen.

Framhåller bred samsyn

De framhåller att Klimatpolitiska rådet, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och alla andra officiella källor är eniga om att trafiken är den största utmaningen om Sverige ska uppfylla sina förpliktelser i Parisavtalet.

– Elbilsförsäljningen ökar snabbt med regeringens politik och september 2021 finns 266 000 laddbara bilar registrerade i Sverige. Men den totala bilparken är drygt 5 miljoner bilar och det är vare sig realistiskt eller resursmässigt rimligt att alla dessa byts ut till 2030, anser miljöpartisterna.

Finns i Tyskland, Österrike

De betonar att effektivare motorer borde ge lägre utsläpp men då fordonstrafiken ökar så ökar utsläppen i alla fall.

– Klimatskada måste inkluderas i priset på transporter och Sverige bör därför sälla sig till Tyskland, Schweiz, Belgien, Österrike och andra länder som sedan flera år har en avståndsbaserad vägtrafikskatt. En sådan skatt skapar en rättvis fördelning mellan stad och landsbygd, genom att kostnaden för att köra i städer med gott om kollektivtrafik blir klart högre än att köra på landsbygd med få alternativ till bilen, poängterar de tre miljöpartisterna.

Bygga ut järnvägen

För att få en politisk acceptans för de begränsningar av bil och flyg som är nödvändiga om klimatmålen ska nås måste kollektivtrafiken bli bättre menar miljöpartisterna.

– Då behövs både utbyggd järnväg och nya finansieringskällor till kollektivtrafiken. Att dra ner på sjukvården för att flytta anslag till kollektivtrafiken är otänkbart. För att nå klimatmålen måste därför staten ta ett större ansvar för att finansiera driften av kollektivtrafik. En vägtrafikskatt ska finansiera statliga anslag till nationell och regional kollektivtrafik, meddelar de.

Vill få ja på kongress

De tre miljöpartisterna vill att MP-kongressen i oktober 2021 säger ja till en vägskatt som går till kollektivtrafiken.

Foto: K. Wurth/montage

[yop_poll id="647"]

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen