Vill göra ändring i grundlagen – om könsidentitet

2024 08 03

Ett riksdagsparti kräver en ändring i grundlagen gällande könsidentitet.

Frågan om individens möjlighet att byta juridiskt kön har vållat mycket debatt de senaste åren.

Under våren har riksdagen röstat igenom en ny könstillhörighetslag, som gör det lättare att ändra juridiskt kön.

Lagen skapade stor splittring inom såväl Tidöpartierna som oppositionen.

Men nu vill ett parti driva frågan ett steg längre.

Kräver grundlagsändring

Det handlar om Miljöpartiet, som nu kräver att rätten att ändra juridiskt kön ska grundlagsskyddas.

Det meddelar partiet i en debattartikel i Expressen idag, undertecknad av de två språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén samt den HBTQI-politiske talespersonen Ulrika Westerlund.

– Miljöpartiet vill lyfta behovet av ett grundlagsskydd av hbtqi-rättigheter, på samma sätt som redan föreslagits vad gäller rätten till abort. Vi vill inkludera könsidentitet och könsuttryck i de delar av grundlagen som rör diskriminering och delaktighet, förklarar de i debattartikeln.

Vill samarbeta över blockgränsen

Debattartikeln publiceras samma dag som Prideparaden äger rum i Stockholm, och MP poängterar att rättigheter inte kan tas för givna och att de måste skyddas.

Detta bland annat på grund av högerpopulismens framgångar i Europa, menar debattörerna, och nämner exempel på hur högerpopulistiska regeringar har börjat dra tillbaka HBTQ-personers rättigheter.

Samtidigt efterfrågar partiet blocköverskridande samarbete inom dessa frågor.

– Vi har redan visat att vi kan samarbeta och genomföra progressiva förändringar trots en Tidö-regering med SD som största parti i regeringsunderlaget. Riksdagsbeslutet om könstillhörighetslagen är ett tydligt exempel på detta, menar MP-debattörerna.

Har skapat splittring

Beslutet om en ny könstillhörighetslag gick igenom i riksdagen trots att de två Tidöpartierna Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna var emot förslaget, rapporterar Dagens Juridik.

Frågan har också lett till splittring inom bland annat Moderaterna.

Även inom Socialdemokraterna har lagen ifrågasatts, trots att partiet röstade för den.

Bland annat var kvinnoförbundet S-kvinnor, lett av Annika Strandhäll, emot förslaget.

Foto: Melker Dahlstrand, Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen