Regeringen vill ge helt nytt uppdrag åt Försvarsmakten

2023 02 03

Regeringen öppnar nämligen för att polisen ska kunna assisteras av Försvarsmakten vid den typen av brottsbekämpning, berättar justitieminister Gunnar Strömmer (M) för Svenska Dagbladet.

– Det finns ett utrymme för ett samspel mellan Försvars­makten och Polis­myndigheten. Det kan vara ett understöd som går åt båda hållen. Det är frågor som är föremål för diskussion. Exakt hur det ska se ut och exakt vilka resurser som ska ställas till vilken myndighets förfogande, i vilka situationer, det är någonting som vi måste titta närmare på, säger han.

Vill lyssna av barn

Ministern vill emellertid inte gå in på exakt vad som Försvarsmakten skulle kunna bistå polisen med.

– Det är en diskussion som förs, och den förs mellan myndigheterna och mellan myndigheterna och politiken och jag kan inte föregripa de slutsatserna.

Gunnar Strömmer lyfter även fram att det vore rimligt att använda tvångsmedel och hemlig avlyssning till och med mot barn under 15 år.

"Ny offensiv"

Förra veckan höll regeringen en pressträff där man presenterade flera nya förslag för att få bukt med den grova organiserade brottsligheten.

De kallade den för “en ny offensiv mot gängkriminaliteten”.

– Det blir bara värre och värre, sade statsminister Ulf Kristersson (M) om brottsligheten i Sverige och hänvisade till den senaste tidens våldsdåd i landet.

Ny sekretessregel för att bekämpa brott – ett steg mot lex Luna

Regeringen och SD meddelade då också att de bland annat vill införa en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen.

– Det är ett steg mot lex Luna, framhöll Ulf Kristersson. Statsministern syftar på fallet med den åttaåriga Luna. En 15-årig pojke utsatte henne för våldtäkt och mordförsök.

– Myndigheter ska alltid kunna dela information med brottskämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa och förebygga brott, framhåller regeringen och SD.

Tillsammans presenterade partierna ett tilläggsdirektiv till utredningen som innebär förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter.

– Vi vill införa en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen som gör det möjligt för skola och socialtjänst att dela information till polis. Vi tror att det är otroligt viktigt för att kunna bryta tillströmningen av barn och unga till gängen, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Tre andra förslag

Utöver den nya sekretessregeln presenterar regeringen och SD följande förslag:

- Skärpta straff för brott i kriminella nätverk

- Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsåtgärder

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen