Regeringen vill ge helt nytt uppdrag åt Försvarsmakten

2023 02 03

För att kunna bekämpa grova brott ska polisen få extraordinär hjälp.

Regeringen öppnar nämligen för att polisen ska kunna assisteras av Försvarsmakten vid den typen av brottsbekämpning, berättar justitieminister Gunnar Strömmer (M) för Svenska Dagbladet.

– Det finns ett utrymme för ett samspel mellan Försvarsmakten och Polismyndigheten. Det kan vara ett understöd som går åt båda hållen. Det är frågor som är föremål för diskussion. Exakt hur det ska se ut och exakt vilka resurser som ska ställas till vilken myndighets förfogande, i vilka situationer, det är någonting som vi måste titta närmare på, säger han.

Vill lyssna av barn

Ministern vill emellertid inte gå in på exakt vad som Försvarsmakten skulle kunna bistå polisen med.

– Det är en diskussion som förs, och den förs mellan myndigheterna och mellan myndigheterna och politiken och jag kan inte föregripa de slutsatserna.

Gunnar Strömmer lyfter även fram att det vore rimligt att använda tvångsmedel och hemlig avlyssning till och med mot barn under 15 år.

"Ny offensiv"

Förra veckan höll regeringen en pressträff där man presenterade flera nya förslag för att få bukt med den grova organiserade brottsligheten.

De kallade den för “en ny offensiv mot gängkriminaliteten”.

– Det blir bara värre och värre, sade statsminister Ulf Kristersson (M) om brottsligheten i Sverige och hänvisade till den senaste tidens våldsdåd i landet.

Ny sekretessregel för att bekämpa brott – ett steg mot lex Luna

Regeringen och SD meddelade då också att de bland annat vill införa en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen.

– Det är ett steg mot lex Luna, framhöll Ulf Kristersson. Statsministern syftar på fallet med den åttaåriga Luna. En 15-årig pojke utsatte henne för våldtäkt och mordförsök.

– Myndigheter ska alltid kunna dela information med brottskämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa och förebygga brott, framhåller regeringen och SD.

Tillsammans presenterade partierna ett tilläggsdirektiv till utredningen som innebär förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter.

– Vi vill införa en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen som gör det möjligt för skola och socialtjänst att dela information till polis. Vi tror att det är otroligt viktigt för att kunna bryta tillströmningen av barn och unga till gängen, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Tre andra förslag

Utöver den nya sekretessregeln presenterar regeringen och SD följande förslag:

- Skärpta straff för brott i kriminella nätverk

- Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsåtgärder

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen