Regeringen vill ge helt nytt uppdrag åt Försvarsmakten

2023 02 03

Regeringen öppnar nämligen för att polisen ska kunna assisteras av Försvarsmakten vid den typen av brottsbekämpning, berättar justitieminister Gunnar Strömmer (M) för Svenska Dagbladet.

– Det finns ett utrymme för ett samspel mellan Försvars­makten och Polis­myndigheten. Det kan vara ett understöd som går åt båda hållen. Det är frågor som är föremål för diskussion. Exakt hur det ska se ut och exakt vilka resurser som ska ställas till vilken myndighets förfogande, i vilka situationer, det är någonting som vi måste titta närmare på, säger han.

Vill lyssna av barn

Ministern vill emellertid inte gå in på exakt vad som Försvarsmakten skulle kunna bistå polisen med.

– Det är en diskussion som förs, och den förs mellan myndigheterna och mellan myndigheterna och politiken och jag kan inte föregripa de slutsatserna.

Gunnar Strömmer lyfter även fram att det vore rimligt att använda tvångsmedel och hemlig avlyssning till och med mot barn under 15 år.

"Ny offensiv"

Förra veckan höll regeringen en pressträff där man presenterade flera nya förslag för att få bukt med den grova organiserade brottsligheten.

De kallade den för “en ny offensiv mot gängkriminaliteten”.

– Det blir bara värre och värre, sade statsminister Ulf Kristersson (M) om brottsligheten i Sverige och hänvisade till den senaste tidens våldsdåd i landet.

Ny sekretessregel för att bekämpa brott – ett steg mot lex Luna

Regeringen och SD meddelade då också att de bland annat vill införa en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen.

– Det är ett steg mot lex Luna, framhöll Ulf Kristersson. Statsministern syftar på fallet med den åttaåriga Luna. En 15-årig pojke utsatte henne för våldtäkt och mordförsök.

– Myndigheter ska alltid kunna dela information med brottskämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa och förebygga brott, framhåller regeringen och SD.

Tillsammans presenterade partierna ett tilläggsdirektiv till utredningen som innebär förbättrade möjligheter att utbyta information med brottsbekämpande myndigheter.

– Vi vill införa en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen som gör det möjligt för skola och socialtjänst att dela information till polis. Vi tror att det är otroligt viktigt för att kunna bryta tillströmningen av barn och unga till gängen, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Tre andra förslag

Utöver den nya sekretessregeln presenterar regeringen och SD följande förslag:

- Skärpta straff för brott i kriminella nätverk

- Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsåtgärder

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen