Vill förbjuda en typ av sex i Sverige

2024 11 29

I dag är det lagligt att ha sex med någon som är 15 år eller äldre i Sverige.

Enligt nuvarande lagstiftning får exempelvis en 50-åring ha sex med en 15-årig vid samtycke.

Det är problematiskt, enligt riksdagsledamoten Marléne Lund Kopparklint (M).

Moderaten vill ändra på lagen och förbjuda sex med stor åldersskillnad.

I en motion föreslår hon att det ska råda max fem års åldersskillnad mellan personer som är mellan 15 och 17 år och deras sexpartners. Det skulle exempelvis innebära att en 15-åring inte får ha sexuellt umgänge med en person som är 21 år eller äldre.

”Lagskyddet brister”

Marléne Lund Kopparklint motiverar förslaget med att barn alltid hamnar i en beroendeställning till en äldre person som de har en relation till.

– I synnerhet om en person erbjuder pengar som barnet normalt sett inte har tillgång till. Den sexuella myndighetsåldern skapar en möjlighet för vuxna att utnyttja barn, skriver hon i motionen.

Vidare hänvisar riksdagsledamoten till en undersökning från Stiftelsen Allmänna Barnhusets.

Undersökningen visar att 25 procent av alla barn blivit utsatta för sexualbrott.

– Tonårsbarn i åldern 15–17 år är särskilt utsatta för här brister lagskyddet. Vi måste stärka lagarna så att vuxna människor som har en hög åldersskillnad inte ska kunna ta sig rätten att ha sex med barn mellan 15 och 18 år, framhåller Lund Kopparklint och tillägger:

– Med en femårsregel i åldersskillnad mellan ett tonårsbarn och en vuxen vid sexuellt umgänge skulle ett tonårsbarn mellan 15 och 17 år få samma lagliga skydd som ett barn som är under 15 år.

Komplettera nuvarande lag

Marléne Lund Kopparklint kallar sitt förslag för en ny ”byxskyddslag”. Om riksdagsledamoten får sin vilja kommer den nya lagen komplettera den så kallade byxmyndighetsåldern, som i dag är 15 år.

Politikern betonar dock att lagen inte ska förhindra att unga utforskar sin sexualitet tillsammans med andra.

– Men den ska förhindra att äldre vuxna utnyttjar barn, fastslår Lund Kopparklint.

Foto: W. Toy

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Storbråk inom Putinregimen

2025 09 12

Ett bråk har uppstått inom Putinregimen.

Kremlregimen är fast besluten att fortsätta med kriget i Ukraina.

Samtidigt har kriget lett till allvarliga ekonomiska problem för Ryssland – problem som nu har lett till bråk inom regimen.

Regeringen missnöjd

Rysslands centralbank CBR har sänkt styrräntan från 18 till 17 procent, vilket meddelades på fredagen.

Men den ryska regeringen, eller åtminstone delar av den, är missnöjd och menar att det kommer att krävas betydligt mer för att få igång den ryska ekonomin igen, rapporterar Politico.

Rysslands minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov har i veckan kritiserat centralbankens strama penningpolitik, och han får stöd av sin prognoschef Lev Denisov.

– Den nuvarande inflationsdynamiken lämnar potential för fortsatta lättnader i penningpolitiken. Detta är extremt viktigt för att ekonomin ska nå en bana av hållbar tillväxt och för att uppnå de mål som presidenten har satt upp, säger Denisov, enligt tidningen.

Men centralbanken håller fast vid sin mer försiktiga linje, vilket tycks skapa spänningar inom den ryska regimen.

Riskerar att bli värre

Den ryska centralbanken varnar för att saker och ting riskerar att bli värre, snarare än bättre, i den ryska ekonomin.

De pekar bland annat på landets stora budgetunderskott och menar att regeringen måste göra justeringar i budgeten för att den inte ska påverkas av inflationen.

Andra problem som centralbanken noterar är den kraftiga ökningen av bensinpriserna i Ryssland. Dessa är en konsekvens av ukrainska attacker mot oljeraffinaderier.

Trotsar regeringen

Många i Ryssland hade hoppats att räntan skulle sänkas med två punkter.

Men trots trycket från regeringen säger centralbankschefen Elvira Nabiullina att det alternativet inte ens har övervägts.

Det tycks alltså finnas interna splittringar inom Putinregimen, som på senare tid har fått allt större ekonomiska problem till följd av kriget i Ukraina och omvärldens sanktioner.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen