UTRIKES: ”Vill få slut på kriget så snart som möjligt”

2022 09 21

Det säger Turkiets president  Recep Tayyip Erdogan en intervju med amerikanska PBS.

Erdogan hänvisar till samtal som han haft med Putin under förra veckans möten i Uzbekistans.

– I Uzbekistan träffade jag president Putin och vi hade mycket omfattande diskussioner. Han visade att han är villig att avsluta det här så snart som möjligt, säger Erdogan till PBS.

I intervjun fick den turkiske presidenten svara på om han anser att Ryssland borde få behålla områden som landet ockuperat under invasionen.

– Nej, utan tvekan nej. Om en fred ska upprättas i Ukraina kommer naturligtvis återlämnandet av landet som invaderades att bli riktigt viktigt. Det är vad som förväntas. Det är vad som önskas. Herr Putin har tagit vissa steg. Vi har tagit vissa steg, säger Erdogan.

Beslut om folkomröstningar

Samtidigt som Erdogan talar om ett slut på kriget och ett återlämnande av ockuperat territorium har den ryska ockupationsmakten beslutat sig för att arrangera ”folkomröstningar” i Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån Interfax.

Ryskstödda separatister i  Donetsk-regionen i östra Ukraina kommer att hålla folkomröstningar om att ansluta sig till Ryssland mellan den  23 och 27 september, erfar nyhetsbyrån.

Separatister i Luhansk uppges även planera att anordna omröstningar under samma period och ryskutnämnda ledare i Cherson-regionen i södra Ukraina har beslutat att arrangera en folkomröstning i närtid.

Uppgifterna har bekräftats av den första vice talmannen i den ryska duman, rapporterar TASS.

Besluten kommer i samband med att en ukrainsk motoffensiv pressat tillbaka ryska styrkor i landets östra och södra delar.

Riggade folkomröstningar

Ryssland har tidigare genomfört en folkomröstning på den ockuperade Krymhalvön 2014.

Invånarna fick rösta om att tillhöra Ryssland. Enligt siffrorna röstade en majoritet ja. 

Valet är dock inte internationellt erkänt – 13 av 15 medlemmarna i FN: s säkerhetsråd röstade för att ogiltigförklara valet.

Resultatet av eventuella folkomröstningar i ockuperade områden kan således inte betraktas som trovärdigt, då omröstningarna kommer att vara riggade i rysk favör.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen