UTRIKES: ”Vill få slut på kriget så snart som möjligt”

2022 09 21

Rysslands Vladimir Putin vill se ett slut på kriget i Ukraina ”så snart som möjligt”.

Det säger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan en intervju med amerikanska PBS.

Erdogan hänvisar till samtal som han haft med Putin under förra veckans möten i Uzbekistans.

– I Uzbekistan träffade jag president Putin och vi hade mycket omfattande diskussioner. Han visade att han är villig att avsluta det här så snart som möjligt, säger Erdogan till PBS.

I intervjun fick den turkiske presidenten svara på om han anser att Ryssland borde få behålla områden som landet ockuperat under invasionen.

– Nej, utan tvekan nej. Om en fred ska upprättas i Ukraina kommer naturligtvis återlämnandet av landet som invaderades att bli riktigt viktigt. Det är vad som förväntas. Det är vad som önskas. Herr Putin har tagit vissa steg. Vi har tagit vissa steg, säger Erdogan.

Beslut om folkomröstningar

Samtidigt som Erdogan talar om ett slut på kriget och ett återlämnande av ockuperat territorium har den ryska ockupationsmakten beslutat sig för att arrangera ”folkomröstningar” i Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån Interfax.

Ryskstödda separatister i Donetsk-regionen i östra Ukraina kommer att hålla folkomröstningar om att ansluta sig till Ryssland mellan den 23 och 27 september, erfar nyhetsbyrån.

Separatister i Luhansk uppges även planera att anordna omröstningar under samma period och ryskutnämnda ledare i Cherson-regionen i södra Ukraina har beslutat att arrangera en folkomröstning i närtid.

Uppgifterna har bekräftats av den första vice talmannen i den ryska duman, rapporterar TASS.

Besluten kommer i samband med att en ukrainsk motoffensiv pressat tillbaka ryska styrkor i landets östra och södra delar.

Riggade folkomröstningar

Ryssland har tidigare genomfört en folkomröstning på den ockuperade Krymhalvön 2014.

Invånarna fick rösta om att tillhöra Ryssland. Enligt siffrorna röstade en majoritet ja.

Valet är dock inte internationellt erkänt – 13 av 15 medlemmarna i FN: s säkerhetsråd röstade för att ogiltigförklara valet.

Resultatet av eventuella folkomröstningar i ockuperade områden kan således inte betraktas som trovärdigt, då omröstningarna kommer att vara riggade i rysk favör.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen