Vill bilda ny koalition – på grund av Trump

2025 01 28

En kanadensisk politiker vill se initiativ för att stå emot Trump.

Under den senaste tiden har Donald Trump gjort flera utspel om territoriellt övertagande som bland annat riktats mot Grönland och Kanada.

Nu vill den kanadensiske politikern Chrystia Freeland - som kan ta över efter Justin Trudeau - se en koalition bildas för att stå emot den nyvalde amerikanska presidenten.

Det rapporterar kanadensiska CBC.

“Arbetar med det”

Den liberala ledarskapskandidaten Chrystia Freeland släppte på måndagen vad hon kallar sin ”plan för att stå upp mot Trump” - ett policydokument som innehåller hotet om stora tullar på amerikanska varor för att få amerikanerna att betala om de ger sig på den kanadensiska ekonomin.

Hon vill också sammankalla ett ”internationellt toppmöte” för att bilda någon form av ”koalition” av länder som hotas av Trump.

Hon menar att toppmötet borde inkludera ledare från Mexiko, Danmark, Panama och Europeiska unionen.

“Är allvarligt”

Freeland förklarar.

– Trump tror att vi är till salu och att han kan köra med oss. Det här är ett allvarligt ögonblick som kräver en seriös plan för att kämpa för Kanada, säger hon.

Danmark satsar

Trump tycks inte vilja släppa intresset för Grönland - utan fortsätter att trycka på i frågan och vill se danska politiker möta honom.

Så ser det inte ut att bli av nya danska politiska beslut att döma.

Samtidigt avsätts nämligen nästan 15 miljarder danska kronor för att stärka ”närvaron i och kring Arktis och Nordatlanten” i ett första delavtal om regionen.

Den danska regeringen och partierna bakom försvarsuppgörelsen står i samarbete med Färöarnas regering och Grönlands Naalakkersuisut bakom den första delöverenskommelsen.

Det rapporterar danska TV2.

“Det krävs”

Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Simon Kollerup säger att arbetet måste fortsätta vad gäller samarbete.

– När det danska riket befinner sig i oroligheter krävs samarbete och enighet. Vi stärker den militära närvaron och vi stärker sammanhållningen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen