Regeringen vill återinföra avskaffat straff

2023 05 31

Regeringen vill återinföra en påföljd som inte funnits i Sverige sedan 1979.

Det beskedet ger statsminister Ulf Kristersson (M) under onsdagseftermiddagen.

– Socialtjänsten och Sis är inte rustade för att hantera grovt kriminella och rymningsbenägna ungdomar, säger han till P4 Göteborg.

Vill återinföra ungdomsfängelse

Istället vill Ulf Kristersson se en nygammal påföljd för ovan nämnda ungdomar.

– Det kommer att krävas ungdomsfängelse, säger han, och tillägger att han även vill se förebyggande åtgärder redan bland barn i lågstadieålder.

Ett av problemen med Sis-hem är enligt statsministern att grovt kriminella ungdomar hamnar på samma boende som barn med psykisk ohälsa.

– Det är ett problem och ett av många skäl till att grovt kriminella inte ska vara där överhuvudtaget. Det kommer att krävas kriminalvård i traditionell bemärkelse, säger statsministern till radiokanalen.

Avskaffades 1979

Benämningen “ungdomsfängelse” avskaffades officiellt 1979.

Idag talar man istället om andra typer av påföljder, som exempelvis sluten ungdomsvård eller ungdomstjänst som bedrivs i Statens institutionsstyrelses regi.

I Tidöavtalet slås det redan fast att ungdomsfängelser ska inrättas på nytt, men det är inte utrett hur det ska se ut i praktiken.

60 ungdomar varje år

Omkring 60 ungdomar döms varje år till sluten ungdomsvård.

Enligt Sis själva är det ett för tunt underlag för att fatta beslut om att återinföra ungdomsfängelser. Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert på Sis, menar att det snarare kan komma att handla om särskilda avdelningar på vanliga anstalter.

– I den lilla gruppen som döms ingår bland annat flickor, sexualförövare, gängmedlemmar som kanske hotar varandra. De kan inte vara på samma plats, sade hon till SVT i januari.

"Behöver låsa in dem"

Det är möjligt att döma barn över 15 år till fängelse, men det är mycket ovanligt och det krävs synnerliga skäl.

I början av året satt ingen under 18 i fängelse i Sverige.

Men Sis ungdomshem är ingen bra lösning, menar kriminologen Jerzy Sarnecki.

Anledningen är att rymningsrisken är för stor.

– Vi behöver låsa in ungdomar som begår de grövsta brotten under lång tid eftersom det krävs långa insatser för att få dem att bli välfungerande medborgare igen, säger han till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen