Regeringen vill återinföra avskaffat straff

2023 05 31

Regeringen vill återinföra en påföljd som inte funnits i Sverige sedan 1979.

Det beskedet ger statsminister Ulf Kristersson (M) under onsdagseftermiddagen.

– Socialtjänsten och Sis är inte rustade för att hantera grovt kriminella och rymningsbenägna ungdomar, säger han till P4 Göteborg.

Vill återinföra ungdomsfängelse

Istället vill Ulf Kristersson se en nygammal påföljd för ovan nämnda ungdomar.

– Det kommer att krävas ungdomsfängelse, säger han, och tillägger att han även vill se förebyggande åtgärder redan bland barn i lågstadieålder.

Ett av problemen med Sis-hem är enligt statsministern att grovt kriminella ungdomar hamnar på samma boende som barn med psykisk ohälsa.

– Det är ett problem och ett av många skäl till att grovt kriminella inte ska vara där överhuvudtaget. Det kommer att krävas kriminalvård i traditionell bemärkelse, säger statsministern till radiokanalen.

Avskaffades 1979

Benämningen “ungdomsfängelse” avskaffades officiellt 1979.

Idag talar man istället om andra typer av påföljder, som exempelvis sluten ungdomsvård eller ungdomstjänst som bedrivs i Statens institutionsstyrelses regi.

I Tidöavtalet slås det redan fast att ungdomsfängelser ska inrättas på nytt, men det är inte utrett hur det ska se ut i praktiken.

60 ungdomar varje år

Omkring 60 ungdomar döms varje år till sluten ungdomsvård.

Enligt Sis själva är det ett för tunt underlag för att fatta beslut om att återinföra ungdomsfängelser. Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert på Sis, menar att det snarare kan komma att handla om särskilda avdelningar på vanliga anstalter.

– I den lilla gruppen som döms ingår bland annat flickor, sexualförövare, gängmedlemmar som kanske hotar varandra. De kan inte vara på samma plats, sade hon till SVT i januari.

"Behöver låsa in dem"

Det är möjligt att döma barn över 15 år till fängelse, men det är mycket ovanligt och det krävs synnerliga skäl.

I början av året satt ingen under 18 i fängelse i Sverige.

Men Sis ungdomshem är ingen bra lösning, menar kriminologen Jerzy Sarnecki.

Anledningen är att rymningsrisken är för stor.

– Vi behöver låsa in ungdomar som begår de grövsta brotten under lång tid eftersom det krävs långa insatser för att få dem att bli välfungerande medborgare igen, säger han till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen