Regeringen vill återinföra avskaffat straff
2023 05 31
Regeringen vill återinföra en påföljd som inte funnits i Sverige sedan 1979.
Det beskedet ger statsminister Ulf Kristersson (M) under onsdagseftermiddagen.
– Socialtjänsten och Sis är inte rustade för att hantera grovt kriminella och rymningsbenägna ungdomar, säger han till P4 Göteborg.
Vill återinföra ungdomsfängelse
Istället vill Ulf Kristersson se en nygammal påföljd för ovan nämnda ungdomar.
– Det kommer att krävas ungdomsfängelse, säger han, och tillägger att han även vill se förebyggande åtgärder redan bland barn i lågstadieålder.
Ett av problemen med Sis-hem är enligt statsministern att grovt kriminella ungdomar hamnar på samma boende som barn med psykisk ohälsa.
– Det är ett problem och ett av många skäl till att grovt kriminella inte ska vara där överhuvudtaget. Det kommer att krävas kriminalvård i traditionell bemärkelse, säger statsministern till radiokanalen.
Avskaffades 1979
Benämningen “ungdomsfängelse” avskaffades officiellt 1979.
Idag talar man istället om andra typer av påföljder, som exempelvis sluten ungdomsvård eller ungdomstjänst som bedrivs i Statens institutionsstyrelses regi.
I Tidöavtalet slås det redan fast att ungdomsfängelser ska inrättas på nytt, men det är inte utrett hur det ska se ut i praktiken.
60 ungdomar varje år
Omkring 60 ungdomar döms varje år till sluten ungdomsvård.
Enligt Sis själva är det ett för tunt underlag för att fatta beslut om att återinföra ungdomsfängelser. Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert på Sis, menar att det snarare kan komma att handla om särskilda avdelningar på vanliga anstalter.
– I den lilla gruppen som döms ingår bland annat flickor, sexualförövare, gängmedlemmar som kanske hotar varandra. De kan inte vara på samma plats, sade hon till SVT i januari.
"Behöver låsa in dem"
Det är möjligt att döma barn över 15 år till fängelse, men det är mycket ovanligt och det krävs synnerliga skäl.
I början av året satt ingen under 18 i fängelse i Sverige.
Men Sis ungdomshem är ingen bra lösning, menar kriminologen Jerzy Sarnecki.
Anledningen är att rymningsrisken är för stor.
– Vi behöver låsa in ungdomar som begår de grövsta brotten under lång tid eftersom det krävs långa insatser för att få dem att bli välfungerande medborgare igen, säger han till SVT.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen
