Viktor Orbán i skandaluttalande

2023 06 27

Ukraina är inte längre en "suverän stat".

Det säger Ungerns premiärminister Viktor Orbán i en lång intervju med tyska Bild.

Orbán står för flera kontroversiella uttalanden under intervjuns gång.

Inte minst när han ombads att kommentera Ukrainas ambition att återerövra hela sitt territorium.

– Jag känner till att de vill det. Men det som verkligen betyder något är vad amerikaner vill göra. Ukraina är inte längre en suverän stat. De har inga pengar. De har inga vapen, säger Orbán och fortsätter:

– De kan bara slåss för att väst stödjer dem. Så om amerikanerna bestämmer sig för att de vill ha fred, då kommer det att bli fred.

Kallar Putin för stark

I intervjun får Orbán även svara på frågor om Ryssland och landets diktator Vladimir Putin.

Han vägrar att kalla Putin för krigsförbrytare, trots att den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat en arresteringsorder för diktatorn.

I stället väljer Orbán att benämna Putin som en ”stark” ledare.

– Han är stabil och populär och har valts till ledare i Ryssland. Strukturerna bakom honom är ganska starka, säger premiärministern.

”Ett tecken på styrka”

Vidare ombads Orbán kommentera den paramilitära Wagnergruppens marsch mot Moskva i helgen.

Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin rasade mot den ryska militärledningen och beordrade sina legosoldater att marschera mot huvudstaden.

Men upproret avbröts efter drygt 24 timmar, efter en uppgörelse mellan Prigozjin, Putin och Belarus diktator Alexandr Lukasjenko.

Många experter har framhållit att uppgörelsen visar att Putinregimen är hotad och försvagad.

Viktor Orbán delar inte den bedömningen.

– Om marschen skulle fullbordats vore det ett tydligt tecken på svaghet. Men allt löste sig på 24 timmar. Det är ett tecken på styrka, säger han till Bild.

Står ensam

Viktor Orban är en av få EU-ledare som öppet flörtar med den Ryska federationen.

Han har tidigare deklarerat att Ukraina ”inte kan vinna kriget” mot Ryssland.

I slutet av maj föreslog Orbán därför att ett nytt säkerhetsavtal ska upprättas mellan Nato och Ryssland.

– Om man förhåller sig till verkligheten och ser till siffrorna, omgivningen och det faktum att Nato inte är redo att skicka trupper – då är det uppenbart att det inte blir någon seger för utmattade ukrainare.

– Det är min ståndpunkt och jag står fast vid den. Upptrappningen måste stoppas och vi borde börja argumentera för fred och förhandlingar, sa premiärministern enligt AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen