7 november 2025

Viktor Orbán bekräftar skräckscenario för Ukraina

2024 03 11

USA är den i särklass största bidragsgivaren av militärt stöd till Ukraina.

Men ett nytt stödpaket på 60 miljarder dollar stoppas av Republikanerna efter kraftiga uppmaningar från partiets presidentkandidat tillika USA:s ex-president Donald Trump.

En tung smäll för Ukraina.

President Volodymyr Zelenskyjs stabschef Andrij Yermak har varnat för att uteblivet amerikanskt stöd kan leda till att Ukraina förlorar kriget mot den ryska diktaturen.

– Naturligtvis innebär det att det bli omöjligt att ständigt kunna befria ockuperade områden, vilket leder till den stora risken att förlora detta krig, varnade han för i december, enligt Reuters.

Flera expert och bedömare delar Andrij Yermaks bedömning.

– Det är svårt att se hur Europas länder skulle kunna leverera tillräcklig militär hjälp till Ukraina utan USA för att Kiev skulle kunna vinna kriget även om de skulle vilja försöka ersätta Washington som leverantör.

– Den politiska logiken i världens enda militära supermakt kan mycket väl kollidera med den strategiska logiken kring Ukrainakriget på ett sätt som leder till ett krigsslut där Ryssland fortsatt ockuperar delar av Ukraina och ryska befattningshavare inte straffas för sina krigsbrott.

Det framhåller Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare vid Utrikespolitiska institutet och professor emeritus i statsvetenskap, i en analys av USA:s stöd till Ukraina.

Orbán: Inga pengar till Ukraina

Nu riskerar Ukrainas skräckscenario att bli verklighet.

Om Donald Trump vinner presidentvalet i november kommer USA upphöra att stödja Ukraina.

Det säger Ungerns premiärminister Viktor Orbán som nyligen träffade Trump i hans residens i Florida.

– Han kommer inte att ge ett öre till kriget mellan Ukraina och Ryssland. Därför kommer kriget att upphöra, eftersom det är uppenbart att Ukraina inte kan stå på egna ben, säger Orbán enligt The Guardian.

– Om amerikanerna inte ger pengar och vapen, då kommer detta krig att vara över. Och om det ekonomiska stödet från USA upphör, då kan européerna inte finansiera detta krig på egen hand, och då kommer kriget att upphöra, fortsätter premiärministern.

Allierad med Ryssland

Ungern är ett av få EU-länder som upprätthållit en starkt relation till Ryssland efter landets fullskaliga invasion av Ukraina.

Orbán har vägrat att leverera vapen till Ukraina och under hans styre har Ungern hållit fast vid sina nära ekonomiska band med Moskva.

Den ungerske premiärministern är även en av få världsledare som träffat Vladimir Putin efter invasionen 2022. I oktober träffade Orbán den ryska diktatorn i Kina, trots massiv kritik från västvärlden.

Biden: ”Kommer inte böja mig”

Till skillnad från Donald Trump står USA:s sittande president Joe Biden fast vid att USA måste fortsätta stödja Ukraina.

– Mitt budskap till president Putin är enkelt. Vi kommer inte att vända ryggen till. Vi kommer inte att böja oss. Jag kommer inte att böja mig, framhöll Biden i fredags under det så kallade State of The Union-talet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


18 maj 26

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video 

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen