JUST NU: Viktigt steg som för Sverige närmare Nato

2023 06 06

Ett stort steg har tagits i den svenska Natoprocessen.

Sedan Sverige ansökt om medlemskap i Nato till följd av Rysslands invasion av Ukraina är Turkiet fortsatt skeptiska till ett svenskt medlemskap.

Diskussioner förs alltjämt trots lång väntan, och många vill se saken bli klar till det kommande toppmötet i Vilnius i juli.

Nu har ett stort steg tagits som kan föra Sverige närmare Nato.

Högsta Domstolen har godkänt den första utlämningen av en anhängare till organisationen PKK, rapporterar SVT.

Greps förra året

Det handlar om en man som domstolen nu vill ska avtjäna resten av sitt straff i Turkiet.

Samtidigt menar mannen själv att en utlämning skulle strida mot Europakonventionen.

Regeringen har nu till uppgift att bestämma om mannen ska utvisas eller inte.

“Kommer lägligt”

Beskedet kommer inför det Natomöte som många menar är mycket viktigt för Sveriges Natoprocess.

Varken domstolen eller riksåklagaren menar att det finns några hinder mot utlämning, och att det heller inte strider mot Europakonventionen.

“Har en skyldighet”

PKK:s tillvaro i Sveriges ses som en stor anledning till att Turkiet bromsat Sveriges ansökan.

I en intervju med DN har utrikesminister Tobias Billström (M) delgett sina tankar om saken.

– PKK:s aktiviteter på vårt territorium är omfattande. Det pågår ett omfattande arbete att samla in pengar och finansiera terrorverksamhet som är riktad mot en annan stat – Turkiet, säger han.

Trappat upp arbetet

Vid överenskommelsen som slöts med Turkiet förra året diskuterades bland annat Sveriges relation till PKK:s aktiviteter.

Sedan mötet har svenska myndigheter trappat upp arbetet mot organisationen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

JUST NU: Flygplansdelar har lossnat – ryskt plan tvingas nödlanda

2025 11 16

Ett ryskt trafikflygplan har tvingats till nödlandning efter att delar av flygplanskroppen har lossnat under färden.

Det var i staden Chabarovsk, som ligger i de östra delarna av Ryssland, som passagerarplanet tvingades ner för att nödlanda.

Ombord på planet fanns 90 passagerare och fem besättningsmedlemmar.

Inga skador har rapporterats, uppger The Moscow Times och flera andra ryska medier.

Delar flög av i luften

Flygplanet var på väg från Vladivostok till Blagoveshchensk när det, enligt uppgifter från passagerare på planet, började tappa delar under färden.

– En källa berättar för ryska medier att flygplanet förlorade delar av sin flygkropp. Videor på sociala medier visar att den högra motorn saknar sitt ytterhölje och flera andra delar, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till ryska medier.

LÄS OCKSÅ: Macron överraskar - stort lyft för Ukraina väntar

”Tekniskt fel”

Passagerarflyget ska vara en rysktillverkad SSJ100, enligt lokala ryska medier.

Ledare i regionen har uppgett att flygplanet drabbades av ett ”tekniskt fel”.

– Flera ryska medier rapporterade att passagerare väntade på ett ersättningsflygplan från Vladivostok. Några resenärer sa att de inte skulle gå ombord på det skadade planet igen och planerade att nå Blagoveshchensk på egen hand, uppger nyhetsbyrån.

Kris i ryska flygbranschen

Tidigare har flera rapporter kommit om att den ryska flygbranschen befinner sig i ett krisläge.

De ryska flygbolagen har svårt att få tag på reservdelar till sina flygplan på grund av de tunga sanktionerna från väst.

Bristen på reservdelar påverkar också säkerheten för de plan som är i trafik och förra året noterades det högsta antalet flygincidenter i Ryssland någonsin.

Många trafikflyg riskerar att behöva tas ur bruk på grund av bristande säkerhet när de inte kan importerar viktiga reservdelar.

– Enligt den pessimistiska prognosen uppskattar vi, tillsammans med flygbolagen, att cirka 339 flygplan kommer att tas ur bruk år 2030, säger Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, rapporterar Kyiv Post, med hänvisning till ryska medier.

LÄS OCKSÅ: Putinallierad halverar sitt stöd - tung smäll för Ryssland

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Vi är körda” – stor uppgivenhet i regeringspartiet

2025 11 16

Uppgivenhet sprider sig i ett av regeringen partier.

Regeringen har sedan den tillträdde efter valet 2022 tappat mark mot oppositionen i många opinionsmätningar.

Och för ett av partierna är läget extra oroande.

I veckan kom en rapport om att Liberalerna ligger på en historiskt låg nivå i den senaste opinionsmätningen, med ett väljarstöd på 2,2 procent med mindre än ett år kvar till valet.

Uppgivna röster

Nu hörs uppgivna röster inifrån Liberalerna som tror att hoppet är ute för partiet att klara riksdagsspärren på fyra procent vid valet nästa år.

– Vi kommer åka ur riksdagen. Vi måste sluta samarbeta med Sverigedmokraterna, säger Liberalernas gruppledare på Lidingö Suzanne Liljegren, till SVT.

– Jag har varit medlem sedan 2003 och hela tiden sagt ”vi löser det här”. Men det här är första gången jag tänker att nu är vi körda, säger partimedlemmen Morad Majlesi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Tvistar om Sverigedemokraterna

En fråga som splittrar Liberalerna är hur man ska ställa sig till samarbetet med Sverigedemokraterna inför nästa val.

Sverigedemokraterna har gått ut och sagt att man kommer ställa kravet att man ska ingå i en regering efter nästa val, annars kommer man att vara ett oppositionsparti under nästa mandatperiod.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson har uppgivit att hon vill teckna ett nytt Tidöavtal med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men att hon inte vill ha med Åkesson och SD i regeringen.

– Argumenten väger för tungt emot. De beter sig inte, de är inte ett borgerligt parti och de kommer inte att accepteras av väljare som vill komma över till vårt block, skriver Mohamsson i en debattartikel i DN.

Åkesson håller inte med

Men Jimmie Åkesson köper inte L-ledarens argumentation.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen