Viktigt meddelande från FHM: ”Kan i värsta fall leda till döden”

2024 04 18

Vårens vaccinationsinsats mot covid-19 går segt. Hittills har ungefär 30 procent av personer som är 80 år och äldre fått vårdosen, vilket är långt ifrån tillräckligt.

– Kommuner och regioner behöver nå ut till fler i april, betonar Folkhälsomyndigheten i ett uttalande.

"Kan i värsta fall leda till döden" 

Alla personer som är 80 år och äldre och personer 65-79 år, som har dagliga omsorgsinsatser från till exempel hemtjänst, SÄBO/korttidsboende eller motsvarande, rekommenderas en dos under våren 2024.

Enligt Folkhälsomyndigheten behöver dessa grupper  tills vidare vaccineras två gånger om året för att bibehålla sitt skydd mot allvarlig sjukdom och död.

Att endast 30 procent har tagit vårdosen mot smittan är därför oroväckande.

– Covid-19 orsakar fortsatt allvarlig sjukdom, och kan i värsta fall leda till döden. Därför rekommenderas personer som tillhör riskgrupp att vaccinera sig.

– Vissa riskgrupper behöver vaccination två gånger per år för att ha ett starkt skydd året runt. För dem är det viktigt att vaccinerar sig i vår, så att skyddet förblir högt och jämnt fram tills det är dags för höstdosen, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

”Markant lägre risk”

Vaccinationstäckningen varierar mycket i landet.

I en del regioner är det närmare 50 procent som har vaccinerat sig, i andra är det under 10 procent, uppger Folkhälsomyndigheten.

Enligt myndigheten verkar personliga kallelser, hög tillgänglighet och enkla bokningssystem vara faktorer som bidrar till att fler tar vaccinet. 

– Vi vill verkligen poängtera nyttan med att ta vaccindosen mot covid-19 som erbjuds nu i vår. De som tog förra årets vårdos visade sig ha en markant lägre risk att hamna på sjukhus under sensommaren och hösten.

– Genom vaccination kan vi inte bara minska det mänskliga lidandet, utan också avlasta hälso- och sjukvården samt omsorgen, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen