Viktig uppmaning till alla öldrickare

2023 06 28

Den senaste tiden har flera svenska företag varit under luppen för deras kopplingar till Ryssland. 

Skarp kritik har riktats mot bland annat chokladtillverkaren Marabou och biltillverkaren Volvo Cars.

Företagens moderbolag, Mondelez och Geely Holding, har svartlistats av Ukraina eftersom man fortsatt och utvecklat sin verksamhet i Ryssland efter invasionen.  

Men det finns även andra produkter som bidrar till den ryska krigskassan.

Studenter i Uppsala har kartlagt en folkkär produkt: Ölen.

Tillsammans har de skapat hemsidan: ”Smakar biran blod?”

Där kan ölsugna svenskar enkelt kontrollera om just deras öl bidrar till Putins anfallskrig.

Metoden är enkel.

Namnet på ölen skrivs in i ett sökfält.

Om produkten säljs i Ryssland möts man av texten: ”Ja, din öl stöttar tyvärr en mördarregim”

”Har verkligen tagit till sig”

Totalt har studenterna registrerat över 3 000 ölsorter på hemsidan.

Intresset är stort.

– Det är hur många personer som helst som har hört av sig till oss och är sura för att de inte kan köpa sitt favoritöl. Folk har inte bara tyckt att det är en kul grej, utan har verkligen tagit till sig budskapet, säger Uppsalastudenten Emil Hammarlund till Expressen.

Han är vice ordförande och kommunikationsansvarig vid studentföreningen Verdandi och var den som kom på idén med hemsidan.

Tar hjälp av Ukraina

Studenterna tar hjälp av Ukraina för att kartlägga ölsorterna.

Handelshögskolan i Kyiv har sammanställt gedigna listor över vilka aktörer som fortfarande är verksamma i Ryssland.

Listorna uppdateras kontinuerligt och ”Smakar biran blod” tar del av informationen.

– Vi bestämde oss ganska tidigt för att det inte är någon idé att vi ska sitta och vara någon form av bödel eller domare. Vi kanske inte är de som har den största kompetensen om den ryska industrin från utlandet, utan vi har valt att gå på den största, bästa och tydligaste källan som vi tycker är trovärdig, säger Emil Hammarlund till Expressen.

Carlsberg ska lämna

Ett av flera ölmärken som har fortsatt att bedriva sin verksamhet i Ryssland är danska bryggerikoncernen Carlsberg.

I dagarna meddelade dock bolaget att man har ingått ett avtal om att sälja sin ryska verksamhet.

– Separationen av den ryska verksamheten från resten av Carlsberg Group har varit mycket komplicerad. Den har inkluderat cirka 150 arbetsflöden över flertalet affärsfunktioner och mer än 150 miljoner DKK investeringar i bryggeriutrustning och IT-infrastruktur på marknader utanför Ryssland, framhöll Carlsberg i ett pressmeddelande den 23 juni.

KLICKA HÄR FÖR ATT KONTROLLERA OM DIN ÖL GÖDER PUTINS KRIGSKASSA

Foto: President of Russia Office resp G. Gomes

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen