Viktig uppmaning till alla öldrickare

2023 06 28

Den senaste tiden har flera svenska företag varit under luppen för deras kopplingar till Ryssland. 

Skarp kritik har riktats mot bland annat chokladtillverkaren Marabou och biltillverkaren Volvo Cars.

Företagens moderbolag, Mondelez och Geely Holding, har svartlistats av Ukraina eftersom man fortsatt och utvecklat sin verksamhet i Ryssland efter invasionen.  

Men det finns även andra produkter som bidrar till den ryska krigskassan.

Studenter i Uppsala har kartlagt en folkkär produkt: Ölen.

Tillsammans har de skapat hemsidan: ”Smakar biran blod?”

Där kan ölsugna svenskar enkelt kontrollera om just deras öl bidrar till Putins anfallskrig.

Metoden är enkel.

Namnet på ölen skrivs in i ett sökfält.

Om produkten säljs i Ryssland möts man av texten: ”Ja, din öl stöttar tyvärr en mördarregim”

”Har verkligen tagit till sig”

Totalt har studenterna registrerat över 3 000 ölsorter på hemsidan.

Intresset är stort.

– Det är hur många personer som helst som har hört av sig till oss och är sura för att de inte kan köpa sitt favoritöl. Folk har inte bara tyckt att det är en kul grej, utan har verkligen tagit till sig budskapet, säger Uppsalastudenten Emil Hammarlund till Expressen.

Han är vice ordförande och kommunikationsansvarig vid studentföreningen Verdandi och var den som kom på idén med hemsidan.

Tar hjälp av Ukraina

Studenterna tar hjälp av Ukraina för att kartlägga ölsorterna.

Handelshögskolan i Kyiv har sammanställt gedigna listor över vilka aktörer som fortfarande är verksamma i Ryssland.

Listorna uppdateras kontinuerligt och ”Smakar biran blod” tar del av informationen.

– Vi bestämde oss ganska tidigt för att det inte är någon idé att vi ska sitta och vara någon form av bödel eller domare. Vi kanske inte är de som har den största kompetensen om den ryska industrin från utlandet, utan vi har valt att gå på den största, bästa och tydligaste källan som vi tycker är trovärdig, säger Emil Hammarlund till Expressen.

Carlsberg ska lämna

Ett av flera ölmärken som har fortsatt att bedriva sin verksamhet i Ryssland är danska bryggerikoncernen Carlsberg.

I dagarna meddelade dock bolaget att man har ingått ett avtal om att sälja sin ryska verksamhet.

– Separationen av den ryska verksamheten från resten av Carlsberg Group har varit mycket komplicerad. Den har inkluderat cirka 150 arbetsflöden över flertalet affärsfunktioner och mer än 150 miljoner DKK investeringar i bryggeriutrustning och IT-infrastruktur på marknader utanför Ryssland, framhöll Carlsberg i ett pressmeddelande den 23 juni.

KLICKA HÄR FÖR ATT KONTROLLERA OM DIN ÖL GÖDER PUTINS KRIGSKASSA

Foto: President of Russia Office resp G. Gomes

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen